Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Barn- och utbildningsnämnden har sammanträtt

Publicerad 2019-11-19 15:30
Idag den 19 november har barn- och utbildningsnämnden (BUN) sammanträtt. Nämnden har bland annat behandlat internbudget för år 2020 och i den genomfört en effektivisering på motsvarande 20 miljoner kronor eller drygt 1,5 procent.

Nämnden beslutade om budget för år 2020

BUN fastställde idag sin internbudget för 2020, som omsluter lite mer än 1,2 miljarder kronor, utifrån de ekonomiska ramar regionfullmäktige beslutade om i Strategisk plan och budget för 2020-2022[1]. Regionfullmäktige beslutade då även om ett effektiviseringsprogram för budgetåret 2020 som för BUN motsvarar 20 miljoner kronor. Därför har BUN gett utbildnings- och arbetslivsförvaltningen i uppdrag att genomföra en översyn av skolpengens storlek i syfte att föreslå en sänkning. Nämnden beslutade i enlighet med förvaltningens internbudgetförslag.

Förskolan effektiviseras

Beslutet innebär att för avdelningen förskola minskas grundbeloppet med 3 000 kronor per barn det kommande året. Effektiviseringen i förskolan kommer att kunna genomföras genom en ökning med 0,2 barn per årsarbetare eller en neddragning med 0,33 tjänst per förskola, vilket motsvarar cirka 13 tjänster fördelat på 40 förskolor. Utbildnings- och arbetslivsförvaltningens anser att det finns belägg för att sänka grundbeloppet per barn i förskolan mot bakgrund av att Region Gotlands kostnad för förskolan är betydligt högre än rikets och motsvarande kommuner. Avvikelsen mot referenskostnaden[2] för förskola är 47,5 miljoner kronor. Statistik visar att Gotland i förhållande till riket har en hög personaltäthet – 4,5 barn per årsarbetare på Gotland och 5,1 i riket år 2018. Gotland har även färre antal barn per avdelning än riket.

Buffert minskas och tjänster försvinner

Budgetbeslutet innebär att intendentorganisationen i grundskolan minskas med tre heltidstjänster till kommande år motsvarande två miljoner kronor. Centrala lönebuffertars minskas med 7,6 miljoner kronor avseende bland annat kostnader för utköp av medarbetare och andra förekommande extra lönekostnader. På avdelningsnivå, förskola och grundskola, sänks budgeten för personaladministrativa resurser med motsvarande 1,1 miljon kronor.

En avdelningschefstjänst i utbildnings- och arbetslivsförvaltningen avvecklas på motsvarande 700 000 kronor och en tjänst inom systemadministration återbesätts inte vilket ger en effektivisering på 400 000 kronor. Skolutvecklingsprojektet PRIO, som ungefär hälften av Region Gotlands 30 grundskolor har genomfört, avvecklas även det. Där handlar det om fyra halvtidstjänster som förändringsledare som fasas ut.

Övriga förändringar i budgeten utgörs av en översyn och borttagande av datorer som inte används motsvarande 1,1 miljon kronor och omorganisationen av resursskolorna som ger en effektivisering på 1,65 miljoner kronor. Nämnden beslutade även att förstärka skolskjutsbudgeten med fyra miljoner kronor då nuvarande avtalen på grund av stigande inflation blivit dyrare och att skol- och barnomsorgen får 300 000 kronor mer för frukost och mellanmål. BUN:s budgetbeslut innebär att utbetalningen till fristående huvudmän minskar med närmare fyra miljoner kronor.

S,V och MP valde att avstå från internbudgetbeslutet

Den politiska minoriteten (socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet) valde att avstå från att delta i beslutet om internbudget för år 2020 mot bakgrund av att partierna gått fram med ett eget budgetförslag till gårdagens regionfullmäktige och att de anser att verksamhetens kvalitet kommer att påverkas allt för negativt av effektiviseringen. Bland annat förskolan. Minoriteten sa sig även sakna en tydlig konsekvensbeskrivning av effekterna av effektiviseringen för verksamheterna.

Inga trendbrott i skolvalet

BUN fastställde idag en rapport om senaste skolvalet. Det fria skolvalet på Gotland sker i mån av plats. Det är skolans rektor som beslutar om en elev utanför upptagningsområdet kan beredas plats eller inte. Skolvalet 2019 till förskoleklass följer samma trender som tidigare år där cirka 15 procent väljer en fristående grundskola. Det var 601 elever som började förskoleklass till innevarande års hösttermin. Av dessa valde 529 att börja i kommunal förskoleklass. 83 elever valde en annan kommunal skola än sin hemskola. Året innan var det 68 elever som valde annan kommunal skola. Skolvalsrapporten visar också att 81 elever valde en fristående grundskola. Året innan var det 76 elever som valde fristående skola. Från och med 2018 är förskoleklass obligatoriskt och skolplikt gäller från det år eleven fyller sex år.

Antalet skolpliktsärenden har ökat

BUN fastställde även en rapport om skolpliktsärenden som hanterats under år 2019. Rektorerna rapporterar fortlöpande till kvalitets- och utvecklingsavdelningen, om det finns risk för att skolplikten inte kommer att fullgöras. Enligt rutin ska också rapportering av elever med hög frånvaro ske tre gånger per läsår. Under höstterminen 2019 handlar det om totalt 29 elever som har hög och stadigvarande frånvaro och riskerar att inte fullgöra skolplikten. Av dessa återfinns 26 inom den kommunala grundskolan - 18 pojkar och elva flickor. Majoriteten av eleverna går på högstadiet och 25 av eleverna kommer från Södervärnskolan. Att Södervärnskolan sticker ut i statistiken beror på att skolan valt att tolka hög frånvaro som risk för att skolplikten inte kan fullgöras. Nationellt liksom på Gotland saknas en gemensam definition av problematisk skolfrånvaro och hur den ska mätas. 

Ett aktivt och systematiskt arbete pågår för att elevernas rätt till utbildning ska kunna tillgodoses. I nästan samtliga fall sker ett samarbete kring eleverna med andra instanser som socialtjänst och/eller hälso- och sjukvården. Antalet skolpliktsärenden har ökat sedan november 2018 då det var 16 elever (varav tio pojkar och sex flickor) som riskerade att inte fullgöra skolplikten och år 2017 handlade det om 20 elever.

Nämndens kallelse återfinns på: www.gotland.se/bunkallelser


[1] fastställd 17 juni 2019.

[2] Referenskostnaden är den kostnad som kommunen skulle ha om kommunen bedrev verksamheten till en genomsnittlig kostnadsnivå och med hänsyn till de egna strukturella faktorerna.