Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter

Stort fokus på kvalitet och patientsäkerhet

Publicerad 2019-06-13 14:07
Hälso- och sjukvårdsnämnden har sammanträtt idag torsdag den 13 juni. På agendan stod bland annat kvalitet och patientsäkerhet.

Länk till handlingarna finns längst ner på sidan.

Information om framtagande av nytt samarbetsavtal utomlänsvård Stockholm-Gotland efter 2019
Hälso- och sjukvårdsdirektören och ekonomichefen informerade nämnden. Styrgrupperna på Gotland och Region Stockholm har träffats för att ta fram ett nytt samarbetsavtal kring remitterad utomlänsvård. Beslut om det nya samarbetsavtalet tas i samverkansnämnden Stockholm-Gotland i höst. 
 
- Vi har en god dialog med Region Stockholm och kommer att ha ett avtal klart till årsskiftet, säger tf. förvaltningschef Karolina Samuelsson. 
 
Svar på RS motion: Utveckla vårdcentralen Hemse
Hälso- och sjukvårdsnämnden ställer sig i sitt svar på en motion positiv till en fortsatt utveckling av den primära vården på Gotland med inriktning på digitala lösningar. Nämnden beslutade samtidigt att ge förvaltningen i uppdrag att i verksamhetsplan 2020 tydligt inkludera en fortsatt satsning på den primära vården där också en bedömning av möjligheten att inrätta röntgen och utökad provtagning på vårdcentralen Hemse ska omfattas. 
 
Månadsrapport maj 
Det ekonomiska resultatet för perioden är – 18,3 miljoner, vilket ger en nettokostnadsutveckling på 3,3 procent. De största negativa avvikelserna är arbetskraftskostnader där behovet av hyrpersonal fortfarande är stort. Glädjande nog håller det minskade behovet av hyrpersonal inom primärvården i sig. Helårsprognosen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen är efter perioden – 30 miljoner vilket innebär en nettokostnadsutveckling på 4,7 procent.
 
Åtgärder med anledning av en negativ årsprognos 2019
Enligt uppdrag från såväl hälso- och sjukvårdsnämnden som från regionstyrelsen presenterade förvaltningen strategier och identifierade åtgärder för att minska kostnaderna och därmed kostnadsutvecklingen för att nå en ekonomi i balans för 2019. Hälso- och sjukvården har efter delårsrapport 1 och månadsrapport april lämnat en helårsprognos på – 30 miljoner.
 
Inom hälso- och sjukvårdsverksamhet är god kvalitet en avgörande faktor för hållbar ekonomi. Bristande kvalitet ger inte bara lidande för patienten utan också onödiga kostnader. Kvalitets-bristkostnader som uppstår är ofta möjliga att undvika. Inom förvaltningen har tidigare insatser gjorts för att identifiera kvalitetsbrister som är möjliga att åtgärda. Arbetet har intensifierats under våren och samtliga chefer har engagerats för att inom sin egen verksamhet klargöra vad som kan göras och inom vilka områden man kan behöva stöd från förvaltningen för att nå framgång. Arbetet är pågående och kommer att analyseras och sammanfattas ytterligare framåt.
 
De områden där förvaltningen identifierat att kvalitetsbrister och därmed undvikbara
kostnader förekommer samt förslag till aktiviteter för att åtgärda bristerna är:
Bemanning och personalplanering
Läkemedelsförskrivning
Patientsäkerhet
Inköp och upphandling
Digitala arbetssätt
Samarbete mellan verksamheter
Administration
Styrning utifrån behov
 
- En viktig del i vår uppföljning är att hitta inom vilka områden vi har brister och därmed bli uppmärksamma på vad vi kan göra för att rätta till dem. Det är ju också så att kvalitetsbrister ger kostnader, ofta undvikbara kostnader, säger Karolina Samuelsson, tf. förvaltningschef. 
 
- Nämnden ser positivt på förvaltningens fokus på kvalitet och patientsäkerhet. Förvaltningen får i uppdrag att återkomma med konkretisering av åtgärdsförslag och möjliga kostnadsminskningar till nämndens arbetsutskott i augusti, säger nämndordförande Mats-Ola Rödén (L).
 
Konsekvenser av budgetberedningen inför 2020
Förvaltningens bedömning är att mycket kraftiga åtgärder kommer att krävas för att nå en budget i balans under 2020 om den budget som Regionstyrelsen föreslagit för hälso- och sjukvården beslutas av Regionfullmäktige. Redan rådande läge med ett prognostiserat resultat på minus 30 miljoner för 2019 är mycket bekymmersamt. Att dessutom införliva kostnader på runt 23 miljoner och genomföra en besparing på 13 miljoner i verksamhet ser förvaltningen får långtgående konsekvenser för den verksamhet som nämnden är satt att bedriva.
 
En närmare analys av vad detta kommer att innebära är ännu inte färdigställd utan kommer att läggas fram till hälso- och sjukvårdsnämnden på septembermötet. Budgetförutsättningarna och dess konsekvenser blir också avgörande för utformningen av förvaltningens verksamhetsplan 2020 samt kommande strategiska plan och budget 2021-2023.
 
Hälso- och sjukvårdsnämnden tog emot informationen och beslutade att invänta en närmare analys av konsekvenser som presenteras för nämnden i september.
 
- Nämnden fick i uppdrag att till nästa möte i arbetsutskottet redovisa konsekvenserna av uteblivna tillskott för Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) och utomlänsvård för 2020 i syfte att kunna ta ärendet vidare till budgetavstämningen, säger nämndordförande Mats-Ola Rödén.
 
Förvaltningsrättens dom upphäver beslut om avveckling av systemet för efterhandskompensation för privata vårdcentraler 
Nämnden informerades om att Förvaltningsrätten i Stockholm i dom har beslutat att upphäva hälso- och sjukvårdsnämndens beslut om att avveckla systemet för efterhandskompensation till privata aktörer inom vårdvalsystemet för primärvård. Ingen överprövning har begärts av Förvaltningsrättens dom varvid denna vunnit laga kraft. Mot denna bakgrund skall beräkning och utbetalning ske av efterhandskompensation som skulle utgått i maj 2018 och i maj 2019 till vårdcentralen Unicare Gotland AB. 
 
IVO granskar patientsäkerhetsarbete
En tillsyn av hälso- och sjukvårdsnämndens ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet pågår. Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har gjort två inspektioner och återförde sina iakttagelser vid besök på Visby lasarett den 
10 juni.
 
Chefläkare Gunnar Ramstedt informerade nämnden om IVO:s granskning. Förvaltningen påbörjar arbetet med att åtgärda påtalade brister och kommer att återrapportera det till IVO, som i sin tur beräknas lämna en slutrapport i januari 2020.
 
-  IVO visade på brister i vår patientsäkerhet som vi nog till del visste. Men att se det samlade utlåtandet var än mer talande. Vi har stora förbättringsmöjligheter, säger Mats-Ola Rödén, hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande.
 
- Det finns mycket god kraft bland våra medarbetare och chefer – det säger IVO också – och det vill vi samordna för att få ett större genomslag, säger Karolina Samuelsson, t.f. hälso- och sjukvårdsdirektör. 
 
Bakgrund
IVO ska inleda tillsyn när återkommande och allvarliga brister identifieras i en verksamhet. När dessa brister sträcker sig över flera verksamheter har vårdgivaren ett övergripande ansvar. IVO granskar då det samlade ledarskapet med utgångspunkt från patientperspektivet och analyserar bakomliggande orsaker. Det är helheten som bedöms, med frågeställningen ”Är vården säker?”.
 
På Gotland genomfördes en granskning av psykiatrin 2016 och av både primärvården och psykiatrin 2018. I november 2018 inledde IVO en tillsyn av hälso- och sjukvårdsförvaltningens övergripande patientsäkerhetsarbete. En första inspektion på plats i december gällde fyra av det årets lex Maria anmälningar. Vid en ny inspektion i april i år återkom IVO med frågor om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Nu har IVO beskrivit sina iakttagelser vid ett nytt besök. 
 
IVO:s iakttagelser
IVO ser att kraften för förbättring finns och att medarbetarna är engagerade. Man framhåller några goda exempel: 
Psykiatrins egenkontroll av sin tvångsvård, som har lett till minskad förekomst av tvångsåtgärder.
Kvinnosjukvårdens systematiska arbete med att förbättra patientsäkerhetskulturen. 
Uppföljning av utfallsmått för diabetesvården ledde till flera väl genomförda förbättringsarbeten med höjd kvalitet som resultat. 
 
Vid besöket i april konstaterade IVO att skamkulturen inte finns kvar bland omvårdnadspersonal. Däremot är det inte lika tydligt bland läkare.
 
IVO påtalar allvarliga brister och behov av förbättring inom följande områden:
Uppföljning och analys av avvikelserapporter saknas, per verksamhet och för hela förvaltningen. Därmed går verksamheterna miste om ett betydelsefullt lärande, menar IVO, så att det som hänt en gång inte ska hända igen.
Riskanalyser av vårdprocesser görs inte
Egenkontroll (att rutiner följs, att vården bedrivs korrekt) görs inte heller
Patientmedverkan i internutredningar saknas ofta. IVO poängterar att patientmedverkan i utredningar av inträffade händelser ger mycket värdefull information.
 
IVO ser också brister och möjlighet till förbättring när det gäller:
Kommunikation - från ledning till medarbetare och vice versa
Dokumentation av händelser och vårdförlopp
Antalet rapporter - läkare bör skriva fler avvikelser.