Region Gotland
Reception och regionupplysning
Visborgsallén 19
621 81  Visby
Telefon: 0498-26 90 00
E-post: regiongotland@gotland.se Lämna dina synpunkter
Sjuksköterska på Visby lasarett undersökar en patient

Strategisk plan och budget 2020-2022

Publicerad 2019-03-20 13:17
Hälso- och sjukvårdsnämnden har sammanträtt idag, onsdagen den 20 mars. På agendan fanns bland annat strategisk plan och budget samt ekonomirapport.

Strategisk plan och budget 2020-2022

Strategisk plan och budget innehåller en rad olika satsningar på medarbetare och arbetsmiljö, primärvård, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, barn- och ungas psykiska hälsa samt förbättrad patientsäkerhet med fokus på minskad antibiotikaförskrivning och vårdrelaterade infektioner.

Hälso- och sjukvården i Sverige är i ett skede där såväl förutsättningar som själva uppdraget förändras, så också på Gotland. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och med allt färre i arbetsför ålder, tillsammans med den medicinska och medicinsktekniska utvecklingen,  ger utmaningen att allt fler kommer att vara i behov av vård, och färre kommer att finnas tillgängliga till att vårda. För att klara detta kommer nya arbetssätt och en kraft i digitaliseringsarbetet vara nödvändiga.  

- Satsningar på medarbetarna och digitalisering är oerhört viktiga för att klara kompetensförsörjning och bra arbetsmiljö samt vårdkvalité framåt. Vi vill se olika satsningar inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård för att göra gotlänningarna friskare och ett tydligt fokus på primärvården, säger Mats-Ola Rödén. Målet är att primärvården får en bemanning så att varje gotlänning kan erbjudas en fast läkare, säger han.

Digitalisering med Framtidens vårdinformationsmiljö (FVM) och långsiktig hållbar finansiering är också centrala delar i den strategiska planen.

Ekonomisk rapport efter februari

Efter februari månad redovisar hälso- och sjukvården ett negativt resultat jämfört med periodiserad budget på – 6,2 miljoner. Nettokostnadsutvecklingen är för perioden 3,7 procent.  Någon prognos är inte framräknad efter februari månad. Kostnaderna för hyrpersonal minskar framförallt gällande hyrläkare i primärvården som i det närmaste halverats. Kostnaderna för hyrpersonal totalt har minskat med cirka 2 miljoner jämfört med samma period 2018.

- Det känns tillfredsställande att vi minskar beroendet av inhyrda läkare i primärvården, men det är samtidigt oroande att behovet av inhyrda sjuksköterskor inom slutenvården inte minskar i nuläget, säger Mats-Ola Rödén. Den största kostnadsökningen har kostnader för förskrivna läkemedel inom
läkemedelsförmånen.