Förändrade förutsättningar
I takt med att livslängden ökar, ökar också andelen äldre i befolkningen. Idag är var femte person i Sverige 65 år eller äldre men enligt prognoser från Statistiska Centralbyrån (SCB) förväntas andelen äldre i befolkningen successivt öka. 2060 beräknas var fjärde person vara över 65 år. Andelen barn och unga förväntas ligga kvar på samma nivå som idag, det vill säga nästan var fjärde person kommer år 2060 att vara i åldern 0—19 år. Det här betyder att det på sikt finns färre arbetsföra att rekrytera till välfärden. Samtidigt ökar behovet av vård och omsorg då fler personer lever med kroniska sjukdomar. Dessutom ökar åkommor som kan relateras till ohälsosamma levnadsvanor vilket medför större efterfrågan på vård.
Kort sammanfattat: i framtiden behöver färre personer göra mer jobb.
Förändrade arbetssätt
Situationen ställer krav på effektivisering, där digitalisering och digitaliserade arbetssätt kan bidra till effektivare resursutnyttjande.
För invånare
För invånare kan digitalisering stödja egenvård och andra förebyggande insatser, med lättillgängliga och pålitliga råd om vård och hälsa är det enklare att ta hand om sig själv, barn och närstående.
För ökad delaktighet och självständighet
Digitala verktyg kan också kompensera för funktionsnedsättningar, vilket gör det möjligt för fler individer att vara delaktiga och ha inflytande i samhället. Med digitala hjälpmedel kan exempelvis talsvårigheter och syn- och hörselnedsättningar till viss del överbryggas.
För jämlik vård och omsorg
Digitala tjänster kan öka förutsättningarna för jämlik tillgång till vård och omsorg, när geografiska avstånd inte längre utgör samma hinder.
För personal
För personal kan digitalisering avlasta och underlätta. Till exempel kan robotar och digital nattillsyn med hjälp av kameror reducera tunga och monotona arbetsuppgifter, på så vis frigörs tid som kan användas till mer värdeskapande aktiviteter såsom samtal och mänskliga möten som inte teknik kan ersätta.