Utstakning
Det är viktigt att en bygglovspliktig nybyggnad, tillbyggnad eller annan anläggning uppförs på rätt plats, det vill säga exakt på den plats som bygglovet anger. Om placeringen eller höjdläget blir fel kan det leda till stora kostnader för att rätta till felet eller skadeståndsanspråk från berörda grannar. Därför anger Plan- och bygglagen, PBL, att utstakning ska ske om behovet finns.
Utstakning innebär att läget av en byggnad eller anläggning märks ut på marken i överensstämmelse med det givna bygglovet. Utstakning kallas ibland för utsättning.
Utstakningens syfte är att säkerställa byggnadens eller anläggningens läge på fastigheten, därför används dess yttermått till detta.
Skillnad mellan grovutstakning och finutstakning
Det finns två sorters utstakning, grovutstakning och finutstakning. Grovutstakning kravställs inte i bygglovet utan görs endast som stöd innan sprängning, schaktning eller fyllning sker om byggherren önskar det. Det innebär att den blivande byggnadens hörn markeras grovt. Finutstakningen är den del som kan kravställas i bygglovet och utförs vanligtvis efter markarbetena är avslutade men innan byggnadsarbetena påbörjas. Finutstakning innebär att byggnadens hörn markeras på profiler (se ytterligare information under rubriken inför finutstakning).
Vilket underlag behövs till utstakningen?
Till bygglovsbeslutet behöver det, i de flesta fall, finnas en situationsplan med den planerade åtgärden inritad. Vilket kartunderlag som situationsplanen baseras på varierar beroende på var fastigheten är belägen, vanligtvis krävs en nybyggnadskarta. På situationsplanen ska byggnadens eller anläggningens yttermått, avstånd till gränser samt i vissa fall höjdläge framgå.
Utifrån måtten på situationsplanen tolkas koordinater fram som sedan används vid utstakningen, detta gör den som ska utföra utstakningen, vilket vanligtvis är Region Gotland.
Måttsättning på situationsplan
Bildkälla: Cecilia Barlow/Bromölla Kommun
Inför finutstakning
Innan en finutstakning kan genomföras måste profiler placeras ut, för detta ansvarar byggherren.
Profilerna placeras ca en meter utanför hushörnen. Byggherren ansvarar också för att platsen där utstakningen ska göras är röjd.
Byggherren ansvarar för att sätta upp profiler.
Materialexempel för byggnation av profiler:
Profilstolpar 2*4”
Profilbräder 1 ¼*4”
Spik 3”
När behöver grannen vara med?
Om byggnaden eller anläggningen till sitt läge är direkt beroende av gränsen mot en grannes fastighet, ska grannen kallas till utstakningen. Med direkt beroende av gränsen mot grannens fastighet menas normalt att byggnaden ligger intill eller mycket nära grannens fastighet. Byggherren ansvarar för att kalla berörda grannar om så krävs.
Grannar ska i vissa fall kallas till utstakningen.
Bildkälla: Kiran Maini Gerhardsson/Boverket
Byggherre
Den som söker bygglovet är byggherre
Många tror att byggherre är den som bygger, men i lagens mening är byggherre den som "för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller markarbeten", d.v.s. i de flesta fall den som söker bygglovet.
Byggherrens ansvar
Byggherren har det fulla ansvaret för att byggnaden uppfyller gällande bestämmelser när den är färdig, och ska också se till att kontroll och provning utförs i tillräcklig omfattning under byggandet. I de flesta fall ska man anlita en kontrollansvarig som har de kunskaper som krävs för att klara uppgiften.
Vid utstakning och lägeskontroll används byggnadens/anläggningens yttermått, kontroll av de interna måtten ansvarar byggherren för.
Innan en finutstakning kan genomföras måste profiler placeras ut, för detta ansvarar byggherren. Byggherren ansvarar också för att platsen där utstakningen ska göras är röjd.
Byggherren ansvarar för att kalla berörda grannar om så krävs.
Blankett för ansökning av utstakning eller lägeskontroll hittar du här:
