Tillgänglighet är ett prioriterat område både i Sverige och i andra länder. I denna guide ha vi tittat på den fysiska tillgängligheten, alltså hur man tar sig in i och fram i lokaler och verksamheter.

Gotlands Tillgänglighetsguide är en omarbetning av tidigare Handikappguide som kom 1986. Guiden är gjord genom ett samarbete mellan kommunen och handikapporganisationerna. Guiden finns att läsa på Region Gotlands hemsida på internet; gotland.se och som broschyr. Det här är en kort beskrivning av hur Tillgänglighetsguiden jobbats fram och varför.

En Tillgänglighetsguide kan aldrig bli helt klar eftersom verkligheten förändras. Hela tiden sker det ett samspel mellan samhälle och individ, kunskap och teknik; sannolikheten att Guiden kommer att ändras är stor t ex om det kommer en nationell standard som inte finns idag.

I juni 1999 fick kommunstyrelsen i uppdrag att tillsammans med kommunala handikapprådet undersöka möjligheten att göra en ny s.k. handikappguide, nu kallad Tillgänglighetsguide. Gotlands kommun hade en från 1986 som inte var aktuell längre.

I maj 2000 fick kommunstyrelsen (ledningskontoret) i uppdrag att sätta igång arbetet med Tillgänglighetsguiden. Guiden skulle arbetas fram tillsammans med vårdnämnderna, handikapporganisationerna, Gotlands Turistförening och företagarorganisationerna.

• Utgå från förutsättningar för hörselskadade, synskadade, personer med astma-allergi och personer med olika rörelsehinder.

• Guiden skall finnas på internet och i form av en broschyr. Guiden ska hela tiden hållas aktuell.

Hur gjordes arbetet

Under 1999 och 2000 undersöktes vilka guider som fanns i landet samt vilka erfarenheter som olika kommuner och landsting hittills fått av att ta fram Tillgänglighetsguider. Det visade sig att det saknades gemensamma svenska symboler och modeller för att beskriva tillgänglighet för olika funktionshinder. Däremot fanns flera exempel på guider och en modell från Örebro valdes ut att provas på Gotland.

Sommaren 2000 användes Örebros frågor och databas för att snabbt komma igång under turistsäsongen. Ganska snart upptäcktes att Örebros modell inte var lämplig för Gotland och ett arbete med att ta fram egna frågor påbörjades. Hösten 2000 användes till att konstruera ett frågeformulär och en egen databas. Man får titta på flera olika lagar och fråga en hel del personer vad som är lämpligt att ta med. Guiden ska ju finnas i många år så grunden måste vara väl genomtänkt. Varje gång man ändrar en fråga i formuläret så måste man tänka på att alla lokaler som redan är kartlagda måste göras om eller kompletteras. Ändras det i frågorna måste uppgiften även korrigeras i databasen osv.

Frågorna provades upprepade gånger på ett av de större samhällena på Gotland innan de godkändes. Samtidigt med frågorna jobbades en databas fram där svaren på frågorna skulle matas in och bearbetas. Konsten att göra en databas är inte enkel. Rätt frågor måste ställas, lämpliga att föras in i databasen och bearbetas för redovisning i både tryckt upplaga och nätupplaga. Hemsidan var då ännu inte konstruerad. Redan nu kunde man ana vilken komplex process detta var. Man kan sammanfattningsvis säga att arbetsprocessen bestod av tre delar som alla var beroende av varandra:

• Fältarbetet dvs. att dels inhämta viss grundkunskap i tillgänglighetsfrågor, dels planera vilka anläggningar och lokaler som skall besökas och rent praktiskt utföra kartläggningen. I viss mån även bidra till att sprida kunskap inom området tillgänglighet.

• Databas dvs. att den information vi får fram genom kartläggningen också skall vara möjlig för databasen att bearbeta. Viktigt är att samarbetet med den som gör databasen kommer igång i ett tidigt skede Inmatning av materialet i databasen är beroende av hur väl frågeformuläret kan avspegla den konkreta verklighet som skall kartläggas och beskrivas/redovisas.

• Publicering av materialet dvs. att presentera vårt material dels i en tryckt upplaga i form av en broschyr och dels i en nätupplaga. Materialet skall kunna hämtas direkt från databasen genom vissa urvalsfrågor. Layouten av broschyr och hemsida är viktig att tänka igenom; den skall vara så klar och enkel som möjligt. Läsbarheten god och man skall följa riktlinjer för hur man rent tekniskt bygger en hemsida med god tillgänglighet för funktionshindrade.

Urval

Vi var tvungna att göra ett visst urval av vilka lokaler som skulle besökas. Det är omöjligt att besöka alla och det finns ett ansvar att hålla volymen på produkten nere för att garantera att guiden skall kunna hållas aktuell. Med ett bra urval kan man garantera detta. Urvalet, som också är förankrat i arbetsgruppen från handikapporganisationerna, gjorde vi med utgångspunkt från tanken att en funktionshindrad person ska ha samma möjligheter att göra det som andra icke funktionshindrade gör i sin vardag.

Utifrån de tankarna gjorde vi en lista på olika verksamheter som borde besökas. I mindre samhällen var det mindre problem eftersom där det ofta bara finns den nödvändigaste servicen och därmed skulle alla ställen kartläggas. Problemen uppstod där det var tätt mellan flera verksamheter av samma slag, exempelvis vilken damfrisering ska man kartlägga? Urval är ett problem som kommer att finnas kvar i framtiden.

Bemanning

Personal rekryterades hela tiden från kommunens arbetscentrum. I december 2000 anställdes en person, Lil Jacobson, förutom projektledaren, dels för att ansvara för samordning av besöken, utvärdering och inmatning av material i databas, samt för att tillsammans med projektledaren arbeta fram och förse konstruktörerna av databas och hemsidan med beställningar på tekniska lösningar och idéer om hur en fungerande Guide skulle kunna se ut.

Till hjälp att ställa frågor hade vi arbetslösa personer, mest ungdomar. Det visade sig vara svårt att få tag på arbetslösa eftersom arbetslösheten inte var så stor och därför tog arbetet längre tid än planerat.

Personerna hade inga speciella kunskaper om funktionshinder eller projektarbete utan de fick lära sig vart efter och snart hade de lärt sig tillräckligt mycket för att kunna utföra kartläggningar. Tyvärr var det flera som slutade just när de lärts upp och det var mycket kraft som gick åt till att hitta nya personer och lära upp dem.

År 2001

I januari 2001 startade besöken hos anläggningar och lokaler som skulle kartläggas.

Gotland är speciellt med tanke på den stora skillnad som råder mellan sommar-säsong och övriga året och besöken fick planeras med hänsyn till detta.

Under våren 2001 jobbade projektledaren, förutom med att hålla igång alla delarna av projektet, med att planera hemsidan så att den skulle fungera så bra som möjligt för olika funktionshinder. Det var ett svårt arbete eftersom en del av personerna som byggde tekniken inte visste vilka speciella krav som finns när man bygger hemsidor för funktionshindrade. Projektledaren gjorde också grunden för broschyren.

Ansträngningar gjordes för att få kontakt med besöksnäringen med syfte att göra en guide som även skulle fungera för turister.

Förankring

Arbetsgruppen från handikapprörelsen gav ungefär varannan månad sina synpunkter på förslag och frågor som rörde arbetet med att ta fram en fungerande guide och bidrog med sina kunskaper och erfarenheter. Möten med hela referensgruppen från övriga kommunen, vårdnämnderna, besöksnäring och företagarnas organisationer hölls ungefär var tredje månad. Företagarnas organisationer kom aldrig på något möte trots personliga kallelser.

Kontakterna med företrädare för Gotlands Turistförening har varit flera och svåra att hitta någon bra form för. Ett problem var att ge kunskap till besöksnäringen och det kräver mycket tid som inte finns i ett projekt. Projektet nådde inte riktigt fram och eventuellt bör en särskilt guide tas fram som enbart täcker besöksnäringen. Det största problemet är att göra en bra guide om boenden. Vårt frågeformulär och databas är inte anpassad för mer komplexa verksamheter så som boendet. Ett hotell kan ha delar av sin verksamhet i en byggnad medan rumsdelen ligger i en helt annan. Rummet kan vara anpassat för en rörelsehindrad men vägen dit kan vara mindre tillgänglig. Idag är det oftast handikapporganisationerna som kontaktas när någon person med funktionshinder planerar att resa till Gotland och detta skulle kunna förbättras för alla parter.

Det finns en stor fråga med guiden; ska den vara för bofasta eller turister? Guiden försöker vara bra för båda grupperna, men det är svårt att göra något bra för så många.

Produkt

I juni 2001 invigdes guiden med pompa och ståt. Hemsidan var då nästan klar men broschyren var ett provtryck som sedan gjordes om i juli.

Under hösten 2001 har projektet upphört och Tillgänglighetsguiden är en stadig verksamhet. Alla delar som tidigare gjordes görs fortfarande men av färre personer. Arbetsgruppen finns kvar.

Ansvar

Juni 2001 övergick ansvaret för guiden till Visby vårdförvaltning. Guiden finns idag i den dagliga verksamheten Entente-data på Korpen i Visby. Detta kan i förlängningen tillföra meningsfulla arbetsuppgifter för den verksamheten, i form av inmatning av färdigt material i databasen.

Kommunstyrelsen skickade med pengar för att garantera att guiden blev helt färdig och för att den sedan skulle kunna hållas aktuell i framtiden. Den person som anställdes i december 2001 kunde då fortsätta sitt arbete med guiden, då medlen förutom löpande utgifter även skulle garantera guiden en anställd på halvtid.