Efter valet den 19 september framfördes viss kritik mot hur valet genomförts på Gotland, och mot det svenska valsystemet i stort. Välnämndens ordförande Thomas Thomasson svarar här på några frågor om hur valet går till.

Valurnorna plomberades inte, varför då?

– Valurnorna behöver inte plomberas medan röstning pågår, däremot måste de alltid hållas under uppsyn. När röstningen avslutats börjar räkningen omedelbart. Valet på Gotland genomförs naturligtvis enligt vallagen och valmyndighetens föreskrifter, och på precis samma sätt som i resten av Sverige.

Varför är inte valurnorna genomskinliga, som i många andra länder?

– De valurnor som används på Gotland är likadana som de som används i hela Sverige, och de har sett likadana ut i många år. Jag känner inte till att det förekommit kritik mot dem tidigare, och att skaffa nya innebär ju en extra kostnad.

Vilka får jobba i vallokalen och får de representera ett parti?

– Röstmottagarna, de som tidigare kallades valförrättare, har ingen partifunktion alls. Många är kommunanställda som ställer upp frivilligt och gör ett jätteviktigt arbete för demokratin. Det är den politiskt tillsatta valnämnden, som har representanter från alla partier, som utser en ordförande och vice ordförande i varje valdistrikt. Dessa föreslår övriga röstmottagare som nämnden förordnar. Eftersom personerna inte utses utifrån partitillhörighet, och denna inte redovisas, kan det rent teoretiskt bli så att samtliga röstmottagare i en lokal är politiskt aktiva i samma parti. Det är dock väldigt osannolikt, och jag har väldigt svårt att se att det i så fall skulle ha någon betydelse. Inga partipolitiska märken eller symboler får bäras inne i lokalen, så det skulle i vart fall inte märkas.

I Fardhem fanns det en röst för mycket i urnan. Hur är det möjligt och hur hanteras det?

– Det är inte helt ovanligt att väljare av misstag lägger dubbla valsedlar i kuvertet. Om detta inte upptäcks när rösten tas emot upptäcks det i regel när kuverten öppnas. Om valsedlarna är identiska räknar man en röst och tar bort övriga. Är de olika underkänns rösten, eftersom det då inte går att veta vad väljaren ville. I det här fallet har man olyckligtvis inte upptäckt den extra rösten förrän valsedlarna lagts ihop, och därmed vet man inte vilken röst som ska bort. En annan möjlig förklaring är att man missat att pricka en röst i röstlängden. Vi lämnade avgörandet till länsstyrelsen som valt att räkna alla röster från Fardhem. I det här fallet har en extraröst inte kunnat påverka resultatet.

Hur stor är risken för fusk i svenska val, enligt din uppfattning?

– Man kan inte jämföra Sverige med färska demokratier där människor ibland röstar under vapenhot och starka krafter försöker motarbeta det demokratiska systemet. Vi har en lång demokratisk tradition och mycket i systemet bygger på förtroende. Det går aldrig att göra ett system hundraprocentigt säkert, men för att fuska i svenska val skulle man behöva vara flera sammansvurna. Jag kan inte tänka mig att man skulle kunna få med sig alla röstmottagare i en vallokal i en sådan konspiration. Det är bra med konstruktiv kritik som hjälper till att uppmärksamma eventuella brister. Men den kritik som förekommit nu är helt obefogad, en uppfattning som även delas av länsstyrelsen.

Hur hanteras min röst sedan den lagts i valurnan?

– Valurnan får inte öppnas förrän vallokalerna stänger. Då påbörjas räkningen direkt. Man räknar alla kuvert och dessa stäms av mot prickningarna i röstlängden. Sedan kontrolleras antalet sedlar. Röstsedlarna sorteras partivis och räknas – i vallokalerna räknas inte kryssen – varefter varje partis röster läggs i särskilda omslag som förseglas. Rösterna hanteras som värdehandlingar och lämnas aldrig utan uppsyn. Efter valnämndens preliminära räkning tar länsstyrelsen över och räknar kryss.