Riksdagens beslut om regionförsöken syftar till att ge det regionala utvecklingsarbetet en bättre demokratisk förankring genom att föra besluten närmare medborgarna och därmed ge dem större inflytande över regionens utveckling. Försöken handlar även om att skapa en struktur som på ett tydligare sätt fördelar ansvaret mellan olika samhällsnivåer. Tanken är också att de regionala resurserna kan utnyttjas effektivare om ansvaret finns samlat hos en instans. En särskild lag, Lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning styrde regionförsöken.
Utvärdering av försöksverksamheten
På regeringens uppdrag utvärderade den Parlamentariska Regionkommittén (PARK) försöksverksamhetens första år. Kommittén presenterade sitt slutbetänkande Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning i oktober år 2000. PARK konstaterade att det inte gick att dra några säkra slutsatser om resultaten efter så kort tid. Eftersom man ändå såg positivt på det regionala självstyret, rekommenderade PARK att försöksverksamheten skulle förlängas och utvidgas. Gotlands kommunfullmäktige behandlade PARK:s förslag i december år 2000. Fullmäktige instämde i kommitténs samtliga förslag, de övriga synpunkter man förde fram var förtydliganden och/eller kompletteringar som i några fall gick längre än PARK:s förslag. Regeringen föreslog i propositionen 2001/2:7 Regional samverkan och statlig länsförvaltning bl.a. att samtliga kommuner i ett län ska kunna bilda s.k. samverkansorgan. Däremot föreslogs ingen utvidgning av innehåller i försöksverksamheten. Riksdagen fattade därefter beslut i enlighet med förslaget. Försöksverksamheten regleras i SFS 2002:34 Lag om samverkansorgan i länen.
För Gotlands kommuns del innebar beslutet att kommunen fr.o.m. år 2003 är ett samverkansorgan, istället för som tidigare ett självstyrelseorgan.
Ansvarskommittén
Regeringen tillsatte i juli 2003 en kommitté, Ansvarskommittén, med uppgift att se över ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och landsting. Kommittén ska undersöka den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar att klara de offentliga välfärdsåtagandena. Kommittén ska redovisa resultaten av sitt arbete senast den 28 februari 2007.
Kommittén redovisade sitt delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar välfärd (SOU 2003:123) i december 2003. Betänkandet beskriver bl.a. samhällsförändringar som har betydelse för uppgifts- och ansvarsfördelningen i samhället. Kommunstyrelsen i Gotlands kommun behandlade betänkande i april 2004. /imcms/servlet/GetDoc?meta_id=14337
Kommittén fick i juni 2004 tilläggsdirektiv från regeringen. Enligt dessa ska kommitténs huvudarbetsområden vara:
det samlade kommunala uppdraget - vilka uppgifter den kommunala nivån ska ansvara för,
hälso- och sjukvård - struktur- och uppgiftsfördelning mellan staten, landstingen och kommunerna,
regional utveckling och regional samhällsorganisation - fördelning av uppgifter mellan staten och den kommunala nivå samt
den statliga styrningen av samhällsorganisationen - både relationen mellan regeringen och de statliga myndigheterna och mellan staten och den kommunala nivån.
Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet driver, med anledning av ansvarskommitténs arbete, ett projekt, Ansvarsprojektet, med uppdrag att ta fram underlag för förbundens och medlemmarnas ställningstaganden kring den framtida samhällsorganisationen.
I andra delar av landet
Diskussioner om nya regionala samarbetsformer pågår i de flesta av Sveriges kommuner och landsting. Enligt landstings- och kommunförbunden finns idag tio samverkansorgan och två självstyrelseorgan, fr.o.m. 2006/2007 tillkommer troligen fyra samverkansorgan. På svenska kommunförbundets och landstingsförbundets hemsidor under rubriken Läget i landet presenteras det aktuella läget.