Organdonation

Utskrivet från: http://www.gotland.se/imcms/4896
www.gotland.se - startsida
Varumärket Gotland

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Organdonation

Många är positiva till att donera organ (70 - 80%) visar attitydundersökningar som gjorts. Tyvärr är det däremot inte alls vanligt att man diskuterar sin inställning med anhöriga eller meddelar ja eller nej till det donationsregister som finns hos Socialstyrelsen.

Den nya transplantationslagen som trädde i kraft 1996 innebär att du antas säga ja till donation om du inte sagt nej. Anhöriga har rätt att säga nej i ditt ställe, om du inte har meddelat någon inställning överhuvudtaget. Den 1 juli 2000 hade 1,4 miljoner människor registrerat sitt ja eller nej till donation i Socialstyrelsens donationsregister.

Vad är transplantation?
Transplantation innebär att organ eller vävnad förs över från en människa till en annan för att behandla en sjukdom eller för att ersätta ett skadat eller sjukt organ eller en skadad eller sjuk vävnad. Man kan till exempel transplantera hud från en människa till någon som fått svåra brännskador. En person med nedsatt njurfunktion kan få en njure från en annan människa transplanterad.

Vem kan donera organ?
Organ som ska användas för transplantation måste opereras ut medan de ännu försörjs med syresatt blod. De som kan bli organdonatorer är därför människor som avlider tillföljd av skallskador, hjärnblödning och vissa andra sjukdomar i hjärnan som leder till total hjärninfarkt. Det är alltså bara patienter som dör medan de vårdas med respirator som kan komma i fråga som organdonatorer. Men bara ett fåtal av dem kan bli donatorer eftersom de flesta har andra sjukdomar som gör dem olämpliga. I Sverige tar vi årligen tillvara organ från 100 - 150 donatorer.

Transplantation förutsätter samtycke
Ett ingrepp för transplantation förutsätter någon form av samtycke. Den avlidnes vilja är avgörande för om ingreppet får göras. Det är därför värdefullt att diskutera frågan med närstående. Om den avlidne inte uttalat sig vare sig för eller emot donation utgår lagen från att han/hon varit positiv. Frågan går då vidare till de närstående. Dessa har rätt att förbjuda ingrepp.

Om olika närstående har olika uppfattning får ingrepp inte ske. Likaså om man inte får tag i någon närstående inom den tid som står till buds. Om det råder tvekan om den avlidnes tidigare inställning får ingrepp inte heller göras. I de fall där den avlidne har motsatt sig donation kan inte närstående undanröja ett sådant nej.

Transplantation lönar sig
Det finns många människor som lever ett bra liv tack var en donators givmildhet. Varje njure från en avliden sparar sjukvården mellan två och tre miljoner kronor jämfört med dialys. Det betyder att en enda donator bidrar till att spara fyra till sex miljoner.

I Sverige har man transplanterat organ sedan 30-talet (hornhinnor; idag görs 500 - 550 varje år). De första njurtransplantationerna gjordes på 60-talet (nu har man gjort mer än 8 000 njurtransplantationer), varefter följde bukspottkörtlar (365 stycken fram till idag), lever (ca 900 totalt), hjärtan ca 360 totalt), lungor (nästan 200), hjärtklaffar (150 årligen).

Åldersgräns för donator?
Det finns ingen åldersgräns för att bli donator, vare sig nedåt eller uppåt. Det finns barn som behöver få organ transplanterade. De behöver organ från avlidna barn. Hjärta och lungor måste vara storleksanpassade. Med lever och njurar är det annorlunda. Det går att använda en del av levern från en vuxen för transplantation till ett barn, och ett barn som inte är alltför litet kan ta emot en njure från en vuxen. Man tar sällan tillvara hjärta och lungor från de som är äldre än 60 år eller njurar från de som är över 80 år, eftersom organens funktioner försämras med stigande ålder.

Kan man donera medan man lever?
Ja, en njure eller möjligen en del av levern eller en del av en lunga kan man donera medan man är i livet. I Sverige använder man sedan lång tid njurar från levande givare. Mellan en en fjärdedel och en tredjedel av de njurar som transplanteras kommer från levande givare. Donatorerna är oftast nära släkt med mottagaren, men även vänner ha donerat njurar.

Tala om vad du vill!
Det är viktigt att du talar om din inställning till donation, vare sig du är positiv eller negativ. Berätta för dina närstående om hur du vill ha det. Du kan också fylla i Socialstyrelsens donationskort och bära det tillsammans med dina identitetshandlingar och/eller anmäla dig till Socialstyrelsens donationsregister. Det är ingen skillnad i "värde" mellan dessa olika sätt att visa sitt ställningstagande. Det sist lämnade beskedet är det som gäller. Genom de här enkla åtgärderna undviker man att de närstående behöver ta ställning i frågan, som kanske ställs samtidigt som de får sorgebudskapet och där betänketiden är kort.

Bara de som har speciell behörighet av Socialstyrelsen får söka i donationsregistret, det vill säga ett fåtal anställda på Socialstyrelsen och de som arbetar med att ta tillvara organ och vävnader från avlidna.

Får jag bestämma om jag är under 18 år?
I transplantationslagen finns ingen uttrycklig åldersgräns. Det finns bara en rätt för underåriga att själva ta ställning. Socialstyrelsen skickar ett brev till alla som fyller 18 år sedan de registrerades. Brevet innehåller information om att de finns i registret och en upplysning om att de kan ändra uppgifterna om de önskar det.

Mera information
Landstingsförbundets nationella informationsarbete för organ- och vävnadsdonation, Livsviktigt, finns på Internet. (Länk öppnas i nytt fönster)