Klimatförändringarna som är vår tids största miljöhot beror på människans utsläpp av växthusgaser. Den slutsatsen drar FN:s klimatpanel.
Atmosfärens naturliga växthuseffekt är en förutsättning för livet på jorden. Växthusgaser i form av vattenånga och koldioxid finns naturligt i jordens atmosfär. Gaserna hindrar inte solljuset från att nå ner till jordytan och värma upp den, men de fångar effektivt upp utgående värmestrålning och reflekterar värme tillbaka mot jorden.
På så sätt håller växthusgaserna kvar värmen kring jorden. Om de inte gjorde det skulle jorden vara en kall och livlös plats.
Problemet är att mängden växthusgaser nu ökar i atmosfären, främst på grund av vår förbränning av kol, olja, naturgas och andra fossila bränslen. Mätningar visar att halten av koldioxid i atmosfären hittills ökat med cirka 30 procent jämfört med tiden före industrialiseringens början på 1800-talet. Ju mer växthusgaser som finns i atmosfären, desto varmare blir det.
Risken för allvarliga effekter ökar ju snabbare temperaturen stiger. Enligt klimatexperter förväntas jordens medeltemperatur ökar med mellan 1,4 och 5,8 grader fram till år 2100, havsyta stiga med cirka 50 centimeter till år 2100 och nederbörden förändras så att risken ökar för både översvämningar och torka. Det här får allvarliga konsekvenser för livet på jorden.
