Tema: V/A-frågor

Syfte: Minska utsläpp av syreförbrukande ämnen samt utsläpp av näringsämnen till känsliga recipienter på Gotland. Nyttiggöra vattnet som en resurs för jordbruket.

Beskrivning:
På Gotland har man sedan 1980-talets början använt avloppsvatten från hushåll, samt processvatten från livsmedelsindustrin som en vatten- och näringsresurs inom jordbruket. Avlopps- och processvatten samlas upp i så kallade returvattendammar som består av två seriekopplade biodammar som följs av tre eller flera lagringsdammar. I systemet renas vattnet biologiskt med hjälp av solljus och mikroorganismer.

Eftersom Gotland ofta lider av torka under sommaren är bevattningsvattnet ett värdefullt tillskott för odlarna.

För närvarande finns sex kommunala, en samfällighetsägd och en industriägd returvattendammanläggning på ön. I dag renas avloppsvatten från cirka 6000 personer samt en del småföretag.

Goda erfarenheter:
Enkel teknik. Uthålligt system med låga driftkostnader och med en låg insats av kemikalier och energi. God resurs för jordbruket, främst under torrår.

Fallgropar och svårigheter:
Viktigt att bygga dammarna i rätt material så att de är täta. Noggrannhet krävs vid projekteringen. Nederbördsrika år är behovet av bevattningsvatten lågt, samtidigt som mycket vatten skall behandlas, vilket medför att det måste finnas möjlighet att avleda renat vatten till recipient. Förstärkta krav på att vattnet måste vara lagrat viss tid innan det får användas som bevattningsvatten leder till att vattnet i princip måste kunna lagras ett år för att finnas redo för bevattning under den torra sommarperioden.   

Resultat:
De goda erfarenheterna har medfört byggande av fler dammar, men på flera platser saknas naturliga förutsättningar för dammbygge. I Roma har avloppsanläggningen utökats med en stor lagringsdamm för att säkerställa bevattningskapaciteten fr o m 2009.