Tema: Blommande vägkanter. Inventering av artrika vägkanter på Gotland med avseende på natur- och kulturvärden. 

Syfte: Att få en översiktlig bild av vilka arter som finns i vägkanterna. Öka kunskapen om förutsättningarna för skötsel av vägkanterna på Gotland. Upprätta skötselplaner för de värdefulla vägsträckorna.

Beskrivning:
Vägkanterna är en av de artrikaste biotoperna vi har i Sverige i dag. Här möter växter från den omgivande miljön de mer utpräglade vägkantsarterna. Ett flertal av vägkantens växter är direkt kulturgynnade eller direkt kulturberoende och många arter har vandrat in i Skandinavien i människans spår - med eller utan hjälp. Hit hör många ruderatväxter och ogräsarter, men också flera medicinalväxter (t ex cikoria och renfana), färgväxter (t ex färgkulla och reseda arter) och foderväxter (t ex blålusern, knylhavre, rajgräs och timotej).

Vägkanten är idag också en sista tillflyktsort för den gamla ängsfloran. Ofta är det här man finner prästkragar, gul- och vitmåra, rödklint, stor blåklocka mm.

Generellt fyller vägkanterna i dag en viktig uppgift som refuger för konkurrenssvaga växter, dessutom är de viktiga spridningskorridorer för vissa arter.

Inventeringen av vägkantsfloran i 143 utlagda inventeringsytor utmed det allmänna vägnätet på Gotland har givit ett totalt artantal om cirka 500 arter. Gotland skiljer sig från fastlandet i fler avseenden. Klimatet: lägre fuktighet och högre årsmedeltemperatur än motsvarande breddgrad på fastlandet. Närheten till havet ger en längre vegetationssäsong med kyliga vårar och milda höstar. Berggrunden: den kalkrika marken skapar biotoper som gynnar vissa konkurrenssvaga växter. Jordlager: tunn svallad morän med god genomsläpplighet. Öppet skogslandskap genom tunt jordlager och bete. Jordbruk är generellt mindre intensivt än i södra Sverige. Gotland har behållit ett ålderdomligt jordbrukslandskap, vilket till mindre del är präglat av åkermarker och har en större andel slåtter-, ängs- och naturbetesmarker än fastlandet. Vägarna saltas inte. Detta gör att ett flertal sällsynta och skyddsvärda arter trivs här.

Goda erfarenheter:
Ja, vägkanterna utgör i dag en viktig del av naturen och rymmer en ovanligt rik flora och fauna.

Fallgropar och svårigheter:
Det är av stor vikt att utforma riktiga skötselprogram för vägkanterna, så att vi på rätt sätt kan vidmakthålla den artrika floran, bevara de hotade arterna samt öka artrikedomen i de mer artfattiga områdena.

Resultat: Vackra blommande vägkanter. 
Kännedom om artrikedomen samt behovet av kontinuerlig uppföljning. Öka kunskapen hos berörd personal genom utbildning. Utformning av skötselprogram för vägkanterna på Gotland som fokuserar på blommande växter, även om fokuseringen har varit blommande vägkanter så har det också främjat artrikedomen. Inga fler inventeringar är för närvarande planerade, men det är inte omöjligt att det kommer att ske uppföljning på vissa utvalda inventeringsrutor i framtiden.