Tema: Agenda 21
Detta  var ett projekt som drevs i samband med renoveringen av Gråboskolan. Projektet är avslutat, men Gråboskolan kan idag visa upp ett aktivt miljöarbete. Flera aktörer i Gråboområdet har varit eller är involverade. Det kommunala bostadsbolaget GotlandsHem betyder mycket för områdets miljöprofil. Målsättningen med projektet var dels att utveckla skolans miljöarbete, dels att kunskaper som skolan förmedlade även skulle genomsyra områdets boendemiljö.

Beskrivning
Gröna Gråbos miljöprojekt drevs för boende och arbetande i bostadsområdet Gråbo under åren 2000-2003. Med stöd från EU mål 3 och Miljödepartementet, skapades gynnsamma förutsättningar för en utvecklingsprocess mot långsiktig hållbarhet. Efter projektets avslut finns det möjlighet för var och en inom gråboområdet att komma med förslag hur miljöarbetet skall kunna utvecklas.

Berörda aktörer i området: kommunala förvaltningar, GotlandsHem, lokala företag, studieförbund och den breda allmänheten.

Arbetets gång
I projekt Gröna Gråbo sammanför vi de viktigaste aktörerna i bostadsområdet och stimulerar dem till samverkan i enlighet med kommunens Agenda 21 program.

Strategiskt sett har arbetet byggts upp på följande sätt:
- Identifiera aktörsgrupper
- Hitta företrädare och engagera dessa
- Skapa ett nätverk mellan aktörerna och få dem att se möjligheter till samverkan
- Underlätta kommunikation, idéutbyte och kompetens
- Få dem att bli tydligare i sina kontakter med allmänheten

Nätverksarbetet och kommunikationen med allmänheten underlättas genom skapandet av en lokal webportal. Här kan alla få färsk information om det som är på gång inom bostadsområdet och via portalen får de även möjlighet att på olika sätt delta processen.
Gröna Gråbo – Agenda 21 arbete i verkligheten!

Goda erfarenheter
Nätverket har blivit etablerat och det är bra kontakter mellan de olika aktörerna.

Fallgropar och svårigheter
Den största svårigheten har varit att nå ut till allmänheten. Webportalen och Gråbofestivalen är ett försök att åstadkomma detta.

Resultat
Positiva effekter av projektet är tex de gröna rummen på skolan. Samarbetet mellan olika aktörer i samhället har också ökat och personalen har blivit mer engagerad och miljömedveten. Web-portalen Gråboportalen fanns kvar under under flera år efter projektets slut, den stängdes 2007.   

LIP projekt – Gråboskolans klimatskalstak

Gråboskolan är renoverad med stor miljönhänsyn men utan ett "klimatskalstak". Projektet kunde inte genomföras inom budgetramen.  Resultatet blev investeringar i sol- och pelletsenergi till andra kommunfastigheter istället.
Klimatskalstaket projekterades planenligt. Vid upphandlingen visade det sig att leverantören inte kunde tillhandahålla taket till budgeterat pris. Vid kontakt med tillverkaren visade det sig att priset skulle bli avsevärt högre än det som tidigare diskuterats. Bygg- och projektavdelningen ansåg sig därför inte kunna genomföra åtgärden. På Gråboskolans Gröna rum installaterades solvärme och solpaneler i pedagogiskt syfte. Resten av skolan värms med miljövänlig fjärrvärme. 
En ändringsansökan lämnades in för att få använda åtgärdens bidrag till pelletsvärme och/eller solenergi i andra kommunfastigheter.

Bakgrund
Gråboskolan hade tidigare fuktproblem, vilket lett till mycket dålig inomhusmiljö. För att komma till rätta med bristerna ville kommunen genomföra vissa åtgärder. Bl.a. behövde man byta ett läckande tak som orsakat mögelangrepp på de anslutande väggarna, ut mot ett sadeltak. Taket ligger ovanför en avlång galleria på c:a 550 kvm.

Åtgärd
Tekniska förvaltningen ville pröva en ny taktyp av glas, klimatskalstak, vilket innebär att dagsljus och solvärme utnyttjas effektivt. Dagsljus råder en stor del av skoltiden och det gäller därför att utnyttja solljuset så att man erhåller en god belysning. Samtidigt måste luftkvalitén vara god vad gäller t ex temperatur, fuktighet, koldioxidhalt, damm- och allergener i inomhusluften. Genom att utnyttja solenergi, skydd mot värmeförluster nattetid och en naturlig luftcirkulation i förening med biosyntes skulle detta uppnås med hjälp av den nya taktypen.

Taket fungerar även som en sorts solpanel som kan ta upp solvärme. tyvärr skulle inte skolan kunna utnyttja tillskottsvärmen fullt ut under sommarhalvåret eftersom det då inte är något större värmebehov där. Solvärmen skulle emellertid bli ett bra värmetillskott under övriga året berorende på soltillgången.

Eventuellt skulle överskottsvärmen sommartid kunna ledas till ett intilliggande äldreboende eller till ett befintligt utomhusbad 400 meter ifrån skolan.  Taktypen hade aldrig används i Sverige tidigare, men var känd av Boverket som gärna ville se den här. I Trondheim i Norge har taket testats med gott resultat. Eftersom Trondheims klimat med hårda vindar till stor del påminner om Gotlands borde taket fungera utan problem även i Visby. Taktypen skulle introduceras i Sverige av Ekvitec AB.

Miljöeffekter
Miljöeffekterna beror på hur stor avsättningen av värme sommartid blir. Gråboområdet är inkopplat på fjärrvärmenätet vilket medför att en värmeavsättning från soltaket på omkring 210 MWh/år skulle medföra följande ungefärliga utsläppsminskningar:

Stoft 15 kg/år
VOC 85 kg/år
Svavel 45 kg/år
Kväveoxider 70 kg/år
Koldioxid 10 kg/år

Övriga berörda
Gråboskolan ligger mitt i Gotlands största bostadsområde, Gråbo.
Området har uppemot 5000 boende som därmed kan sägas vara indirekta brukare av byggnaden. Själva skolan har c:a 350 lärare och elever, inuti skolan ligger också en fritidsgård som brukar ha över hundra besökare vardagskvällar och mångdubbelt fler på helger. Totalt ligger antalet nyttjare av byggnaden således på uppemot 500 per dygn.