En förprojektering genomfördes under 1999/2000 och ett upphandlingsunderlag togs fram. Anläggningen visade sig bli avsevärt mycket dyrare än vad som beräknats i tidigare kalkyl. Kommunen ansåg sig då tvungen att dra tillbaka åtgärden ur investeringsprogrammet då resurser för medfinansiering saknades.
Bakgrund
Den speciella vattenkvalitén på Gotland med mycket hårt vatten gör att koppar löses ut från kopparrören och att bl a tvättmedelsåtgången blir extremt hög. Detta medför också att avloppsslammet innehåller en alltför hög halt koppar, för att tillåta ett återbruk av avloppsslammet i jordbruket. Det hårda vattnet medför även en kraftig beläggning i maskiner och badrum.
För att undvika detta krävs antingen installation av egna avhärdningsanläggningar enligt jonbytarmodellen eller förhöjd kemikalieanvändning. Detta medför även förhöjd natriumhalt i dricksvattnet vilket inte är nyttigt.
Den ort på Gotland som har den bästa vattentillgången är Visby. Här finns två grupperingar av grundvattenverk med placering i olika delar av Visby.
Den förstudie som genomfördes visade att en placering av en central anläggning för avhärdning vid Bingebyreservoaren och med förbindelseledningar till det södra vattenverket vid Langes Hage skulle bli det mest optimala ur kostnadssynpunkt och av distributionstekniska skäl.
Med den ledning som förbinder Visbyorten med södra Gotlands vattenförsörjningssystem skulle den föreslagna avhärdningsanläggningen även få effekter för södra Gotland. Av 37 000 kunder anslutna till den allmänna vattenförsörjningen skulle 30 000 abonneneter få glädje av den föreslagna åtgärden.
Miljöeffekter av avhärdning
Effekterna blir att kopparutfällningen från rören minskar och att åtgången av tvätt- och rengöringsmedel minskar tack vare vattnets minskade hårdhet.
Om avloppsslammet desutom kan återföras till åkermarken minskar behovet av industriframställd fosfor och kväve vilket är önskvärt bla för att dessa har mycket energikrävande framställningsprocesser. Naturliga näringsämnen och mullämnen gynnar mikrolivet i marken, men idag är bla höga kopparhalter i slammet frpn renoingsverket ett hinder för att återföra det till åkermark.
Disk- och tvättmedelsförbrukningen skulle kunna minska i Visbyområdet med c:a 60 ton/år, vilket betyder att fosforbelastningen minskar på reningsverket och också bör leda till en minskad kemikalieförbrukning där.
.