Reningsverket bemannas under dagtid 07.00-16.00 av fyra personer. Under övrig tid är anläggningen obemannad och övervakas av det centrala styr- och övervakningssystemet. Vid driftstörningar sänds automatiskt larm via SOS alarm eller Minicalltext till jourhavande drifttekniker. I verksamheten ingår Visby reningsverk, 29 st. pumpstationer (Visby-Själsö-Vibble), ledningsnät och Träkumla biodammar.

Vid Visby reningsverk renas ca: 8.000 m³ spillvatten per dygn från Visby, Själsö och Vibble samhälle, vattnet transporteras till reningsverket med hjälp av 29 st pumpstationer.

Belastning inkommande vatten per dygn, ca: Bod 2700 kg, Totalkväve 500 kg och Totalfosfor 70 kg.

Utgående vatten per dygn, ca: Bod 80 kg, Totalkväve 80 kg och Totalfosfor 2 kg.  

Verksamhetsbeskrivning

Historik

Avloppsreningsverket i Visby togs i drift 1967 med en slamavskiljning (mekanisk rening). Under våren 1977-78 kompletterades verket med biologisk och kemisk rening. 1991 togs rötkamrarna i drift och slammet började rötas.  Reningsstegen för kväverening, SBR-reaktor och efterdenitrifikation, togs i drift i april 2001. Hösten 2005 kompletterades slambehandlingsanläggningen med en torkanläggning för torkning och pelletering.

2007 färdigställdes en ombyggnad av reningsverket med fem nya bassänger för biologisk rening och kväverening. Den gamla biobädden byggdes om till två fördenitrifikationsbassänger. Till reningsverket är även mejeri och slakteri anslutna.

Reningsverket är dimensionerat för avloppsvatten med en föroreningsmängd som motsvarar 60 000 personekvivalenter beräknat på 70g organiskt material per person och dygn.

Process

Avloppsvattnet passerar ett maskinrensat fingaller och förfällning varefter det behandlas biologiskt och kemiskt. Den biologiska behandlingen består av ett biosteg, med fördenitrifikation, BOD- och nitrifikationsbassänger, där löst organiskt material renas och ammoniumkväve omvandlas till nitratkväve. Därefter passerar vattnet ett efterdenitrifikationssteg för denitrifikation av nitratkväve till kvävgas. Som bärarmaterial används kaldnesmaterial. Som fällningskemikalie används järnklorid och aluminiumhydroxikloridlösning. Som kolkälla används metanol. Det behandlade slammet (bio/kem) leds till färfällningssteget. Reningsverket är dimensionerat för 1000 m3/h avloppsvatten och 4 200 kg BOD7/d (organiskt material). Utloppsledningen mynnar på 7 meters djup 140 m från stranden. 

Slambehandling

Vid Visby reningsverk bildas slammet i reningsprocessen. Externt brunnsslam tillförs reningsverket via ledningssystemet. En mottagningsficka för externt blod och slam från Visby slakteri finns också, det tillförs rötkamrarna. Slammet pumpas till rötkammare där det genomgår rötning i två steg vid en temperatur på ca 46 C. Det rötade slammet pumpas därefter till ett slamlager, varefter det centrifugeras, torkas och pelleteras, för vidare transport till Cementa. Den gamla slamplattan vid Hästnäs finns kvar för eventuell mellanlagring. Den producerade rötgasen används till torkning av slam, värmning av internt slam till rötkammare, fordonsgas, samt eventuellt överskott går till Geabs fjärrvärmesystem. värmeenergin uppgår till ca 6 Gwh/år.

Anläggningen är dimensionerad för en torrsubstansmängd i slammet på 5600 kg/d, varav 4200 kg/d organisk mängd samt för slammängden 130 m3/d. Vardera rötkammare har volymen 1 250 m3. Uppehållstiden vid dimensionerande flöde blir då 18 à 20 dygn.