Halorån i sommarskrud.

Bottendjur - miljöindikatorer
I Halorånprojektet har man bland annat valt att använda bottendjur som parametrar för att ta reda på hur förorenad ån är. Användning av vattenlevande smådjur, och även växter, som mijöindikatorer blir allt vanligare. Fördelarna är bland annat en mer direkt avläsning av miljötillståndet än vad kemiska parametrar ger.

Håvning på 15 ställen

Insamlingen av bottendjuren sker enligt en standardmetod. Håvning görs på 15 ställen i ån längs en 25 meter lång sträckning enligt ett förutbestämt mönster. Vid provtagningen är det viktigt att alla ”mikromiljöer” kommer med, t.ex. djur som lever i växtlighet och djur som är fastsittare på stenar. Detta kräver noggrannhet för att inte resultatet ska bli missvisande.

En halv liter material
Totalt samlas ungefär en halv liter material in, bestående av en röra av sedment och smådjur, för senare analys på laboratorium. Efter artbestämning på laboratorium räknas ett index fram utifrån artsammansättningen. Detta index ger ett mått på hur förorenad Halorån är.

Inga dagssländor
Efter en snabb titt på provmaterialet tycker provtagare Per-Erik Lingdell att det verkar som om de arter som kräver god vattenkvalitet helt saknas i Halorån. Exempelvis saknas helt sötvattensmärlor och dagsländor som är viktiga indikatorarter på syregasrika förhållanden. Däremot finns det mycket snäckor och gråsuggor vilket indikerar otillräcklig syresättning på grund av låg vattenavrinning.

Samordnad med länsstyrelsen
Provtagningen av bottendjur i Halorån gjordes den 25 maj. Tillsvidare är provtagningen samordnad med länsstyrelsens miljöövervakningprogram.

För mer information om Haloråprojektet, följ någon av länkarna här till höger.