Energiordlista
Utskrivet från: http://www.gotland.se/imcms/11554
|
|
|
| Ackumulator | T ex en vedpanna producerar mer energi än vad huset förbrukar. Därför behöver man fördela och lagra energin under en längre tid. Värmen lagras då i en ackumulatortank, ett energilager. |
| Allbränslepanna | Panna som kan eldas med olja eller fasta bränslen. Har dessutom elpatron. |
| Anod | Den elektrod i en elektrolytisk cell som utgör strömkällans positiva pol. |
| Bakbrand | Lågan går fel väg genom t ex matarskruv och upp i bränsleförrådet |
| Baskraft | Elkraft som utnyttjas under större delen av året. Anläggning för baskraft t ex kärnkraftverk, har oftast höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. |
| Biobränsle | Bränsle bestående av biomassa. |
| Biomassa | Total vikt av alla levande organismer inom ett avgränsat område vid en viss tidpunkt. |
| Biosfär | Den del av jorden och dess atmosfär som innehåller levande organismer. |
| Bricketter | Biobränsle, torkade och ihoppressade rester från träindustri |
| Bränslecell | Anordning där två ämnen reagerar kemiskt med varandra (t ex syre och väte) och samtidigt avger el- eoch värmeenergi. |
| CO Koloxidhalt | Består till stora delar av oförbränd energi. Gränsvärde 3 000 mg/m3 |
| Dubbelpanna | Panna med två skilda elstadsrum. Ett för olja och ett för fasta bränslen. |
| Effekt | Förmåga att avge eller förbruka energi under en viss tid. Effekt mäts i watt (W). |
| Elektron | Negativt laddad partikel som kretsar runt atomkärnan. |
| Emissioner | Utsläpp av ämnen eller energi till omgivningen. |
| Energi | Rörelse eller förmåga till rörelse. Energi = effekt* tid dvs ett mängdbegrepp. Energi mäts i wattimmar t ex en 40 watt glödlampa tänd i 25 timmar = 1.000 watt = 1 kW. |
| Fission | Splittring av atomkärnor varvid energi frigörs. |
| Fjärrvärme | System för central produktion av värme som leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt vatten. |
| Flis | Biobränsle, ofta från skogsavfall. Används i värmepannor för värmeproduktion för småhus och fjärrvärmesystem. |
| Fossilt bränsle | Kemiska energikällor som uppstått nere i jordskorpan (olja, kol och gas). |
| Fotosyntes | Process i vilken växter bygger upp energirika kemiska föreningar. (kolhydrater) med hjälp av solljusets energi, vatten och koldioxid. |
| Frekvensstyrning | Steglös inställning av av varvtal ex för bränsleinmatning med matarskruv |
| Freoner | Benämning på en grupp ämnen som används som lösningsmedel, isoleringsmaterial och köldmedium i kyl och frysanläggningar |
| Fusion | Sammanslagning av lätta atomkärnor till tyngre under frigörande av elektrisk spänning. |
| Förbränningsgaser | De heta gaser som uppstår vid förbränning (det man i dagligt tal kallar rök) |
| Förugn | Där bränslet förbränns och bildar en brännbar gas som sedan effektivt efterförbränns i eldkanalen |
| Förädlat biobränsle | Briketter, pellets |
| Gasturbin | Snabbstartande värmekraftaggregat som används som reservkraftverk. Utmärkande är relativt låga anläggningskostnader och höga driftkostnader. Verkningsgrad ca 25 %. |
| Generator | Kraftkälla. En maskin som alstrar elektrisk eller kemisk energi. |
| Joniserad strålning | Benämning på alfa-, beta- och gammastrålning som absorberas i materia och slår ut elektroner från atomer och molekyler som då blir elektriskt laddade joner. |
| Katod | Den elektrod i en elektrolytisk cell som utgör strömkällans negativa pol. |
| Kilowattimma | kWh. Enhet för energi, som används för både el och värme. |
| Koldioxidhalt - CO2 | Avges vid all förbränning |
| Kondenskraft- verk |
Anläggning för prduktion av enbart elkraft, där ångan kondenseras utan att man tagit tillvara på värmen. |
| Kraftvärmeverk | Anläggning med kombinerad el- och värmeproduktion. |
| Kväveoxid | se NOx |
| Kärnkraft | Energi som frigörs vid den kärnreaktion då atomkärnor splittras efter att ha träffats av en neutron. |
| Kärnkraftverk | Anläggning för produktion av elkraft. Turbinen drivs av vattenånga som erhålls genom kokning av vatten från en kärnreaktion. |
| Köldmedium | Vätska eller gas i en värmepump som tar upp den omgivande värmen. |
| Lägesenergi | Även kallad potentiell energi. Den form av energi en kropp har beroende på sitt läge. Exempel: vatten i en högt beläget damm. |
| Mottryckskraft | Elproduktion under samtidig produktion av fjärrvärme i ett kraftvärmeverk. |
| MWh | Megawattimme = 1 000 kilowattimmar |
| Naturgas | Fossilt bränsle som har bildats nere i jorden genom att andra fossila bränslen har utsatts för tryck och värme. |
| Neutron | Kärnpartikel utan elektrisk laddning. Frigörs ur kärnan vid kärnreaktioner. |
| NOx - Kväveoxider | Hög förbränningstemperatur och hög syrehalt ger hög halt av kvävoxider. |
| Ofullständig förbränning | Förbränning med luftunderskott, rökgaserna innehåller sot, koloxid (CO)och andra föroreningar |
| OGC | Organiskt bundet kol, gränsvärdet är 100 mg/m3 |
| Olja | Fossilt bränsle även kallad petroleum. |
| Oljekondens- kraftverk |
Anläggning som producerar el med olja som bränsle. |
| Omvändförbränning | Effektivast, fläktstyrd tilluft ovan ifrån genom vedinlägget, effektiv förbränning där gaser förbränns i en keramisk kammare |
| Pellets | Biobränsle, torkade och ihoppressade rester från träindustri |
| Plutonium | Grundämne som kan klyvas under energiutveckling. |
| Primärluft | Luft som startar förbränningsprocessen |
| Proton | Kärnpartikel med positiv laddning. |
| Pyrolys | Träförgasning utan extra lufttillskott |
| Radioaktivitet | Spontant sönderfall av instabila antomkärnor. |
| Radioaktivt avfall | Radioaktiva restprodukter, främst från drift av kärnreaktorer. |
| Raffinaderi | Anläggning där råolja bearbetas till olika petroleumprodukter. |
| Roster | Löstagbar plåt där förbrännings-processen av bränslet startar, primärluftern går genom rostret. Rostret skall rengöras med jämna intervall |
| Råolja | Den olja som tas upp ur jordens inre. Råolja är en blandning av flytande föreningar mellan kol och väte. |
| Rökgasförlust | Den värme som går förlorad genom rökgaserna. Är dessutom förbränningen ofullständig får man rökgasförluster genom den energimängd som sot, koloxid och oförbrända kolväten innehåller. |
| Rörelseenergi | Även kallad kinetisk energi. Den form av energi en kropp har p g a sin rörelse. |
| Sekundärluft | Luft som efterförbränner den i förbränningsprocessen bildade gasen, tillförs ovanifrån genom särskild kanal |
| Solcell | Anordning som direkt omvandlar solenergi till elektricitet. |
| Solfångare | Anordning där vatten eller luft värms av solenergi. |
| Skorsten | Rökkanal är olika dimensionerad mot värme i rökgaserna beroende på bränsletyp. Ved har högre rökgastemperatur än olja |
| Sprinklersystem | Säkerhetssystem mot bakbrand. När sprinklersystemets känselkropp känner hög värme utlöses systemet och vatten töms i matarröret och släcker eventuell bakbrand. |
| Stoft | Fasta partiklar i rökgasen, dessa består av sot (ofullständigt förbrända partiklar) och aska (oxider av metaller och alkaliska jordartsmetaller) |
| Stoker | Matar automatiskt bränsle till pannan, vid vissa typer av fliseldning |
| Svaveloxid SO2 | Förorening, emmision, medför försurning |
| Termostat | Anordning som automatiskt styr temperaturen på en apparat eller i en lokal inom angivna gränser. |
| Tjära | Bildas vid förbränning av biobränsle |
| Transformator | Anordning för att förändra växelströmmens spänning till en nivå som är lämplig för öveföring eller konsumtion. |
| Träpulver | En typ av förädlat bränsle |
| Turbin | Maskin med propeller eller skovelliknande hjul som drivs av en gas eller vätska och producerar mekanisk energi. |
| TWh | Terrawattimme = 1 miljon megawattimmar |
| Underförbränning | Undre delen av vedhögen i pannan brinner ofta fläktstyrd |
| Uran | Naturligt förekommande, radioaktiv metall som i anrikad form utgör det viktigaste bränslet i en kärnreaktion. |
| U-värde | Ett mått på värmeflöde genom t ex fönster, väggar och tak. Lågt U-värde innebär god isolering. U-värde 1,0 innebär ett värmeflöde på en watt per kadratmeter yta per grad som skiljer temperatur mellan ute och inne, W/m2°C. |
| Vattenkraft | Anläggning där elektrisk energi alstras via turbiner som drivs med strömmande vatten. |
| Verkningsgrad | Skillnaden mellan avgiven energi och tillförd energi. |
| VOC | Flyktiga kolväten, bildas vid dålig förbränning och låg förbränningstemperatur. |
| Värmefaktor | Kvoten mellan mängd avgiven värme och mängd tillförd driftenergi. Används t ex som mått på värmepumpars effektivitet. |
| Värmekraft | Elektrisk energi som erhålls genom förbränning av bränsle som olja, kol, uran, biomassa, avfall och gas. |
| Värmekraftverk | Samlingsnamn för anläggningar för elproduktion genom omvandling av värme och el. |
| Värmepump | Anläggning som tar upp energi från en lågtemperaturkälla, t ex vatten eller luft och efter tillförsel av ytterligare energi (el) avger sammanlagda energin i form av värme. |
| Värmeverk | Anläggning för produktion av värmeenergi till ett fjärrvärmenät. |
| Värmevärde | Den energimängd som är bunden i ett bränsle. |
| Växthuseffekten | Är ett naturligt fenomen. Vissa gaser i jordens atmosfär kan fånga upp jordens värmestrålning och ge en temperaturhöjande effekt. Dessa gaser kallas växthusgaser. Inkommande solljus (kortvåg strålning) absorberas av jordens yta och värmer denna. Den uppvärmda jordytan ger ifrån sig värmestrålning (långvågig strålning). Växthusgaserna håller kvar denna värmestrålning så att den inte försvinner ut i rymden. De viktigaste naturliga växthusgaserna är vattenånga, moln och koldioxid. Hela detta fenomen kallas växthuseffekten. Genom växthuseffekten värms jordens atmosfär och klimatet blir lämpat för biologiskt liv.
I miljödebatten talas om växthuseffekt och då menas oftast den klimatförändring som människan åstadkommer genom att öka halterna av växthusgaser i atmosfären eller andra ord en förstärkning av växthuseffekten. |
| Växthusgas | Fleratomiga gaser som finns i atmosfären. |
| Ångkraftverk | Värmekraftanläggning som drivs med ånga. |
| Ångpanna | Anläggning för ångproduktion, i vilken tryck och temperatur anpassas så att vattnet tillåts kokas, och därefter överhettas |
| Överförbränning | Äldre metod där i princip hela vedinlägget brinner med primärluft underifrån |