Södervärnskolans historia

Historik

Södervärnskolan 1906 - 2006

SÖDERVÄRNSKOLAN 100 ÅR 2006

Södervärnskolans byggnader visar på ett bra sätt den enorma utveckling skolan genomgått de senaste hundra åren. Den äldsta delen, vilken idag inrymmer vaktmästeri, skolsköterskemottagning, expedition och textilslöjd, byggdes 1906 och var Södra Visbys folkskola med 86 elever av stadens totalt 875.

1953 uppfördes tegelbyggnaden utmed Stenkumlaväg för att inhysa alla barn som föddes under 40-talet. I trapphallen finns en tidstypisk freskmålning, som förmedlar en härlig anda men utanför huset skymmer tyvärr växtligheten en liten park och en symbolisk bildsten. I denna avdelning finns våra speciallärare i studiegården Lärovärken och resterande fem salar används främst av arbetsenhet 5.

1964 till 1967 byggdes så den nya skolan; två cementlängor, fyndigt kallade A och B, och en idrottshall. Den senare är idag Visbys centrum för inomhusidrott. Arkitekturen har blivit föråldrad och konstutsmyckningen diskuterad men en vägg av koppar mellan biologi- och kemisal i A-husets nedre korridor är ett mästerverk skapat av visbyarkitekten Per-Erik Nilsson. B-huset som inrymmer trä- och metallslöjd, miljöteknikum, hemkunskap och elevrestaurang är renoverat och mycket funktionellt.


Klass I och II i folkskolan 1910 med sin lärare Axel Sundahl

För mer än tio år sedan avslutade Olle Hallgren sin långa lärargärning på Södervärnskolan med att iordningställa ett litet skolmuseum i mellanstadiehusets källare. I samband med detta och som en innehållsförteckning till muséet samlade han skriftligt material, vilket finns kopierat i tre pärmar. Det är detta och mina egna efterforskningar främst i tidningsarkivet på Almedalsbiblioteket som ligger till grund för denna redogörelse.

Olle Hallgren utgick för sin del från en del material en annan känd södervärnslärare Leif Funck börjat samla i syfte att ge ut:

”En bok om södra stadsdelarna i Visby – kan det verkligen vara något? Ja, söker man storvulna historiska händelser, blir man besviken, då man börjar ett sånt här arbete. Är man däremot intresserad av hur gamla miljöer sett ut, hur människor levat, vilka arbeten som funnits, hur SKOLAN tett sig, ja, då finns en del här att hämta.

Vad Leif Funck visste, när han skrev ovanstående rader, var att söder alltid varit en levande del av staden, att människor här i all tid varit hängivna sin hembygd och han ville ge en översiktlig och utförlig bild av det samhälle, som så starkt präglats av industrierna, järnvägen, regementet, skolan samt socialism, nykterhet och religion. Alla beståndsdelar i den uppväxt och de levnadsförhållanden, som rått på söder, där han själv växte upp.”

Södervärnskolan – varför byggdes den?

Det fanns många skäl till att Visby i början av 1900-talet behövde en ny skola på söder. Folkskolorna på S:t Hansgatan och Solberga var överbelastade, allt fler bosatte sig på området mellan ringmuren och regementet och en ”industrialisering” pågick för fullt.

Väderkvarnarna på Södra Hällarna var byggda; den senaste Högan 1868. Järnvägsstationen invigdes 1878, Fole mekaniska verkstad 1894, mejeriet 1901, elverket 1904, Centalföreningens magasin slutet av 1890-talet, cementfabriken 1908 och Visby Gasverk 1917.
Regementet hade fått nya kaserner 1905 och Södervärnskolan togs i bruk 1906.

Allt eftersom bebyggelsen på Södervärn och Hagbylund växte, egnahemsrörelsen på Söderhem, Värnhem m fl platser 1908 blommade ut så blev de södra statsdelarna en ansenlig del av Visby.


Förslag till ny Folkskola vid Södervärn (Visby statsarkitektkontor)

Redan efter några år var skolan för liten och 1913 inhystes en klass på soldathemmet på Visborgs slätt. Under första världskriget anordnades provisoriska isoleringslokaler 1916 i skolan då epidemisjukhuset inte kunde ta emot alla som drabbades av den nervfeber som grasserade i staden. Också under andra världskriget användes skolan till annat än undervisning men nu som militärförläggning framför allt i början av kriget. Eleverna flyttades dels till S:t Hansskolan och dels till Tekniska skolan. Efter debatt anordnades viss skolskjuts.

1939 flyttade lärarinnorna Martha Stenkvist och Lydia Lustig vilka bott på skolan och en lärosal inrättades på övervåningen. Fyra år senare byggdes hela övre planet om så att skolan nu fick sex klassrum.

Detta skulle snart vara helt otillräckligt inte bara för söder utan bristen på lokaler var skriande i hela Visby. Under krigsåren och åren därpå växte barnkullarna och den av riksdagen 1937 beslutade sjuåriga folkskolan hade ännu inte 1945 kunnat genomföras. Över hela staden var klasser inhyrda i diverse lokaler. Folkskolestyrelsen var bekymrad och äskade över en miljon kr. för att sätta igång skolbyggandet. En artikel ur Gotlands Allehanda från 25 augusti 1953 ger en god bild över läget:

Över 1,700 barn i Visby folkskola

308 elever nyinskrivna – rekord.

Vid läsårets början har i staden inskrivits 308 elever i klass 1 vilket är rekord hittills i fråga om antalet nybörjare. De fördelas på 12 klasser. Hela antalet i folkskolan inskrivna beräknas preliminärt till 1,725 elever vilket utgör en väsentlig ökning sedan föregående läsår. Den snabba expansion som nu sker inom folkskolan belyses bäst av en jämförelse med förhållandena för några år sedan. Enligt de statistiska uppgifterna för år 1945 utgjorde antalet i skolan inskrivna sista läsdagen under vårterminen detta år 880 elever. På den korta tid som förflutit sedan dess har alltså en fördubbling av barnantalet skett. Med denna synnerligt kraftiga utökning har givetvis följt stora lokalsvårigheter. För närvarande hyr folkskolestyrelsen åtskilliga utrymmen i staden för skoländamål. Sålunda är i Krokska villan 2 småskoleklasser inhysta. Under höstterminen är en klass placerad i Fridtorpsgården. 3 avdelningar med kvinnlig slöjd håller till i Tekniska skolan o. 1 slöjdavdelning i en fritidslokal i ett av stadens pensionärshem. Men ändå räcker inte lokalerna. Denna termin saknar inte mindre än 12 avdelningar eget klassrum och måste sålunda duplicera.

Södervärnsskolan tas i bruk vid årsskiftet.

Från och med vårterminens början då Södervärnsskolan beräknas vara färdig inträder emellertid en lättnad. Men den är endast tillfällig emedan läsåret 1954-55 sker en ökning av antalet klassavdelningar till 63 så att duplicering i rätt stor omfattning måste ske även i fortsättningen.

Ökningen sammanhänger bl.a. med att 8:e klassen blir obligatorisk fr.o.m. nämnda år. Någon lättnad i fråga om lokaler kan därefter ske först i samband med Norrbackaskolans uppförande.
Antalet i folkskolan anställda klass-och övningslärare har givetvis också ökat och är innevarande läsår 75. På folkskolstadiet nyanställda är följande: Sören Danielsson, Bengt Ströberg, Holger Olsson, Anna Olsson, Kally Dahlström, Ingrid Wallin, Märta Sandelin och Roland Magnusson. I småskolan har nyanställts Elsa Ahlberg o. Ulla-Karin Hollander.

Gymnastiklokal får ej disponeras

Ifråga om möjligheterna till gymnastikundervisning är situationen närmast katastrofal. Under tidigare år har folkskolan fått disponera läroverkets gymnastiksalar ett 20-tal timmar i veckan, Denna möjlighet försvinner med detta läsår(…) frånsett de 2 sista timmarna på lördag. (…)

Det råder också lokalsvårigheter för bespisningen. Tillfälligt har lokaler hyrts i Folkets Hus och i ett av stadens bostadshus intill Södervärns skola. Fr.o.m. vårterminen måste emellertid större lokaler anskaffas vid denna sistnämnda skola. Dessa arrangemang är emellertid endast tillfälliga och förhållandena kräver en slutgiltig lösning av bespisningslokalerna både vid S:t Hansskolan och Södervärnsskolan.

1 143 nybörjare i år på Gotland

Enligt vad folkskoleinspektör Gösta Allvin meddelar uppgår antalet nybörjare i år till 1,143 mot 1,222 i fjol.
(…)

I texten nämns skolmåltider, vilka funnits i Visby sedan 1939 men som för Södervärnskolan inte fick en bra lokallösning förrän ”nya” skolan byggdes och läraren Bengt Ströberg, som avslutade sin lärarbana på Södervärnskolans högstadium som pedagog i tillvalsämnet tyska 1984.

Södervärn skulle alltså få sin tillbyggnad och en artikel ur Gotlands Allehanda från 9 januari 1954 belyser på ett skriftligt, härligt, gammalt realskolemässigt sätt att en ny tid är i antågande och att vår moderna skola på något sätt har sin början här, trots att engelska införts som första främmande språk i folkskolans högre klasser redan 1941.


Stellan Kuhlau  med klasskamrater i åk1 1953.

På måndag ringer det in på Södervärn!

Stadsdelen har fått ny fin skola

 På måndag morgon ringer det in för första gången på Södervärns nya folkskola. Att alla ungarna kommer att göra stora ögon är ett som är tvärsäkert, och man får bara hoppas att de inte kommer att ansättas av någon sorts hybris över allt det nya och fina som man bjuder dem i det spritt språngande nya skolhuset. Svarta tavlan är ett minne blott, den gamla skrangliga kartställningen, eller vad den nu hette, är ej mer. Dessa klassiska inventarier har ersatts med helt nya och moderna grejor. De gamla bänkarna åtnjuter också pension. Varje elev har nu sitt lilla bord och sin dito stol. Det enda förargliga är måhända, att man nu inte längre har möjligheter att karva eller repa i skivan på bordet, eftersom den lär vara fullkomligt oemottaglig för ingrepp i den stilen.

Men allt detta är bara några små detaljer i det stora komplexet. Där finns också så mycket annat att beundra och – om man har nöjet att vara elev på Södervärnsskolan – att trivas med. Men låt oss att gå i tur och ordning med frågorna.På måndag tas det nya skolhuset i bruk för första gången och med anledning därav var det igår pressvisning med skolstyrelsens ordförande riksdagsman Georg Pettersson och överlärare Gunnar Lingegård som sakkunniga ciseroner.

Den sistnämnde ger först i hastiga svep en bakgrund till nybygget. Han nämner bl.a. att när det gäller en skolbyggnad är det skolöverstyrelsen som har att precisera lokalbehovet. Då nu Södervärnsskolan var på tapeten ansåg skolöverstyrelsen vissa nya lokaler nödvändiga samt fastställde antalet behövliga klassrum till 16, 8 för folk-och 8 för småskolan. Vidare skulle det bl.a. finnas ett naturkunnighetsrum, gymnastiksal, lärarrum, expeditions-och materialrum, en läkareavdelning, toalettrum etc. Gymnastiksalen är emellertid ställd på framtiden. Det är nämligen så att man här måste bygga i etapper och nu är alltså den första som är klar. I nästa tillkommer en klassrumslänga på 8 rum och i samband därmed ändras den gamla skolan som då kommer att innehålla en handarbetssal, slöjdsal, måltidslokaler m.m.

De nya skolsalarna är rymliga med tillgång till så mycket dagsljus som möjligtvis kan utnyttjas. Färgsättningen är naturligtvis också ljus och behaglig med väggarna i gult, en färg som även lär ha ett förmånligt inflytande på dem som skall vistas och arbeta i rummet. För att börja längst fram i skolsalen återfinner man där inte alls som för övrigt redan antytts svarta tavlan. Den har fått lämna plats för en helt ny typ av tavla. De gamla blev med tiden blanka så att kritan inte fastnade. Tavlan består av sandblästrat glas; den är praktiskt taget outslitlig och kan tvättas med vatten. Den är till hälften vit , till häften grön. Den vita delen är en nyhet för Visby och ett experiment säger överlärare Lingegård. Vitsen med den vita taveldelen är att man skriver och ritar på den med blå krita, varmed man ju uppnår samma effekt – ur pedagogisk synpunkt en god effekt förmodligen – eftersom man ju erhåller mörk skrift på vit botten, alltså precis detsamma som eleverna gör i sina skriv-eller ritböcker.

Vad skolmöblerna beträffar är såväl kateder som elevernas bord försedda med sk. Perstorpsskivor, vilka är oömma och därmed lämpliga i ett klassrum. Som redan nämnts har varje elev ett löst bord och en lös stol. För att undvika allt slammer vid uppbrott från bordet är stolen försedd med rostfritt glidställ. Fördelen med stol och bord istället för bänk är att man lätt kan sammanföra barnen vid gruppundervisning, en undervisningsform som ju är aktuell.

Riksdagsman Pettersson anser ifråga om skolmöblerna att det inte finns någon som helst anledning för skolorna att införskriva bord och stolar från fastlandet, alldenstund de härifrån Visby levererade ställer sig billigare än de från fastlandet och är minst lika bra utförda, något som också överlärare Lingegård understryker.

Klassrummets ena långvägg är försedd med en rad stora fönster. Längs den andra löper en lång anslagstavla av masonit täckt med juteväv. Här är det meningen att elevernas teckningar och vissa andra arbeten skall fästas upp till allmän beskådan. Längst ner i klassrummet finns en annan nyhet, nämligen tvättställ, där man både kan tvätta och läska sig, hämta vatten vid akvarellmålning o.dyl. utan att vederbörande, med allt vad det för med sig av oro och sånt, behöver bege sig ut i korridoren, även om det naturligtvis även där sitter liknande tvättställ. Utmed nedre kortväggen återfinns en rad skåp för förvaring av elevernas arbete och material. För att man vid skåpets öppnande inte skall inkräkta på utrymmet i salen är dessa skåp försedda med skjutdörrar. Det nämndes också något om den gamla karthängaren. Den har försvunnit och ersatts med en behändig hissanordning i intim kontakt med kartrummet. Belysningen i taket utgörs av lysrör och för att från taket göra en störtdykning ner i golvet kan vi avslöja att detta belagts med korkmattor, 3,5mm
tjocka, ett  material som visat sig vara synnerligen lämpligt i sådana här sammanhang.

Om vi så vandra från klassrummet ut i korridoren konstateras att dess väggar är klädda med fasadtegel, vilka genom sin reffling medverkar till att reducera ekoeffekten och dessutom gör ett prydligt intryck. Bakom korridorfönstrens konstruktion ligger samma ekohämmande uppsåt. Korridortaket är hållet antingen i en vacker röd eller grön färgton, medan gölvet utgöres av slitstarka och föga underhållskrävande klinkers. Och så en liten men väsentlig detalj som klädhängaren är av den beskaffenheten att den är nära nog oförstörbar och fast förankrad i väggen.Förutom korridorer och klassrum innehåller nybygget givetvis ett antal andra lokaliteter, exempelvis naturkunnighetsrummet där man bl.a. har att företa laborationer o.dyl. Här finns stora skåp längs väggarna för undervisningsmaterielen samt ett flertal långsmala elevbord vart och ett försett med sådana anordningar att man kan företa såväl elektriska som gasexperiment. Gasexperimenten kommer att ske via den nu så moderna gasolen och för de elektriska experimenten står en transformator till förfogande. Här skall det också bli möjligheter för visning av ljusbilder m.m.

Övriga lokaler utgörs av läkarerum med väntrum, vidare lärarerum bl.a. försett med pentry, biblioteksrum, förbindelseled till gamla skolan, materialrum med moderna upphängningsanordningar etc. Vidare finns utrymmen på nedre botten i omedelbar anslutning till skolgården. Utåt denna har man också ett korrugerat regnskydd av plastglas – Plexiglas, enl. uppgift.Vad skolgården beträffar är denna ännu inte färdigplanerad. Men den kommer att anordnas så att det blir en uppdelning mellan folk-och småskolans elever. Härvid skall man utnyttja den nivåskillnad som redan finns och där skall det liksom på vissa andra platser bli planteringar av olika slag. På skolgården skall också en löparbana så småningom komma till stånd.

I källarvåningen är utrymmen för gosslöjd befintliga liksom toaletter, behändigt anordnade och prydligt klädda i vit kakel. Vidare finner man här särskilda s.k. snyggningsrum för gossar och flickor. Skyddsrum finns det ävenledes plus ett korridorutrymme där bl.a. tillfälle till pingpong kan beredas om det kniper. Värmeanläggningen har två pannor men är byggd så att en tredje kan kopplas till.Oljeeldning, men utrymme finns även för koleldning om detta av någon anledning skulle bli aktuellt. Utomhus sitter en termostat som reglerar värmen inomhus.

Detta var alltså några intryck från en hastig husesyn. Riksdagsman Pettersson understryker vid denna, inte utan en viss tillfredsställelse att nybygger Södervärn blivit 175-200,000 kr. billigare än vad den kostnadsberäknats till. Han vill också poängtera att utförandet är av bästa märke samt att man så förfarit att underhållskostnaderna skall bli så små som möjligt.

Allt som allt torde vederbörande sålunda vara att gratulera till den nya skolan på Södervärn etapp 1. Och om måndag ringer man in för första gången.


Entreprenörer, konstruktörer, kontrollörer och leverantörer

Entreprenör för bygget har varit Byggnads AB Bror Eriksson Visby, entreprenörssumman 595,000 kr vartill emellertid tillkommer en del extraarbeten för 30-35,000 kr. Entrep. För värme-och sanitetsanordningar firma E. Cederqvist Visby entrepr.summa 84,900 kr. och för elinstallationer Hjalmar Carlssons elbyrå Visby 34,270 kr. Till detta kommer dock vissa extraarbeten. Målningsarbetena har utförts av Heds målerifirma Visby.

Arkitekt har varit statsarkitekt Gabriel Winge Malmö och kontrollant statsarkitektkontoret med ingenjör Nils Lindström som dagkontrollant, kontrollant för rörledningsarbetena ingenjör K.G.Hultman, och för elanläggningarna Visby stads elverk. Konstruktör av rörledningsarbetena har varit firma Värme och Sanitet Visby och ev elanläggningarna L.Träffs konsultationsbyrå.

Leverantörer av skolmöbler och fast inredning: Bröderna Fohlströms Visby, div. möbler till lärar-och expeditionslokaler Liljeborgs Visby, orglar Wessman & Pettersson Visby, div. möbler och boklådor m.m. Yrkesskolan i Visby, utrustning för gosslöjden firma Nääs verktyg och skolmöbler samt leverantör av undervisningsmaterilen P.A. Nordstedt & Söner. Gardinerna har levererats av Hemslöjden i Visby. För installation av skolradio med centralanläggning svarar Folke Odin.

Minnesbergs gult, refflat taktegel, perstorpsplattor till pulpeter, katedrar och arbetsbord samt akustikplattor i taken är från Björkman & Co i Visby.


Luciafest Södervärnskolan klass 2 1954 (Märta Sandelin)


”det skall börjas i tid…”  Stellan Kuhlau 1954

1954 hade skolan en imponerande entré från Stenkumlaväg. Idag kan man se spåren efter igenmurandet men framför allt står den fina bildstenen kvar. Den är formgiven av Bertil Nyström och huggen av Henna Nilsson; båda från Slite.

Samhällsutvecklingen och de tekniska framstegen under femtio-och sextiotalen ställde allt större krav på folkbildningen liksom den gör  idag. 1962 beslutade riksdagen om ny obligatorisk nioårig grundskola som skulle ersätta parallellsystemet med folkskola och läroverk. Återigen var Södervärnskolan för liten och under åren 1964 till 1967 byggdes högstadiebyggnaderna.


Utdrag ur Gotlands Allehanda 11 augusti 1966

Skolinvesteringar på 35 milj. I Visby

1.500 elever i Per Säves park 1970?

Skolväsendet befinner sig i en intensiv omdaningsperiod, grundskolan genomförs på hela Gotland i år, realskolorna i Slite, Hemse och Visby kommer att avvecklas (liksom flickskolan i Visby) och en ny organisation genomförs för det gymnasiala åldersstadiet.

(Riksdagsmannen Georg Pettersson satt som spindeln i nätet när det gällde Gotlands skolfrågor. Han var länskolnämndens ordförande och Visby skolstyrelses ordförande och omtalade att finansieringen varit den svåraste frågan men att man lyckats låna medel till den av staten bestämda ändringen av skolans organisation.)

Det som ligger närmast i tiden är upprustning och nybyggnad inför högstadieundervisningens början nästa höst och övergången till undervisning i enbart ämnesrum och en, delvis provisorisk upprustning av institutionslokalerna i gamla gymnasiebyggnaden, inför terminsstarten i höst.

Hösten 1967 påbörjas undervisningen i högstadiet. Samtliga klassavdelningar i Visby i årskurs 7 kommer första året att läsa på Södervärnskolan, där man som bäst är i gång med en större om-och tillbyggnad, kostnadsberäknad till 8 milj. kronor.

 

Utdrag ur Gotlands Allehanda 15 september 1966

Betongkolosser till Södervärn

Sex takbjäkar av betong, vardera tjugoåtta meter långa och tjugo ton tunga, kom natten till onsdag till Gotland. Bjälkarna levereras av AB Strängbetong i Veddige och skall användas vid bygget av Södervärnskolans nya gymnastikhall.

Tidigt på onsdagsmorgonen kom bjälkarna med ö-linjens färjor dels till Kappelshamn och dels till Klintehamn. På sex långtradarsläp och med poliseskort transporterades betongklossarna till Visby, där de skall hålla uppe taket på den nya idrottshallen vid Södervärn.

Två likadana bjälkar kommer under torsdagens lopp till Klintehamn och fram emot torsdagskvällen skall alla åtta ligga på plats, om allt går efter ritningarna.

Under sommaren 1967 räknas det med att den kombinerade idrottshallen och gymnastiksalen skall vara invigningsklar.


Högstadiet byggs 1964-1967
Bilden är från Gotlands Allehanda 11 augusti 1966

Utdrag ur Gotlands Allehanda 20 oktober 1966

Här skall det bli el-automatik i alla klassrum

Nästa termin får eleverna vid Södervärnskolan börja flytta in i den skollänga som just nu byggs öster om (bakom) den gamla skolbyggnaden. Utom en länga med 14 ämnesrum, teckningssal och 4 specialrum för undervisning i fysik och kemi på grundskolans högstadium byggs en 800 kvadratmeter stor gymnastik-och idrottshall och en byggnad för lokaler för skolkök, skolbespisning, 2 slöäjdsalar o. Skolverkstad. I skolverkstaden skall det bli undervisning i en del mekaniska arbeten bl. a.

Det blir en ny skola med högsta moderna standard. Sporthallens handbollsplan kan när så önskas delas upp i två gymnastiksalar genom en vägg som höjs och sänks med elektrisk kraft. Alla ämnesrum för grundskolans högstadium förses med TV-och radiouttag och med en annan utrustning för bild-och filmvisning – audiovisuell undervisning.

Den elektriska belysningen i skolrummen kommer att kunna dämpas ned  och tändas med ett enkelt handgrepp om läraren t.ex. vill växla om lektionen med film och ljusbilder och med undervisning från kateder och svarta tavlan (som dock knappast är svart längre).

I den nya teckningssalen får man en hel fönstervägg av glas, som ger god belysning då eleverna arbetar med färg. Där kommer också att finnas brännugn för keramik-och porslinsarbete och drejskiva för krukmakeri.

Den moderna teckningsundervisningen skall inte bara omfatta undervisning med tuschpenna, pastellkritor och akvarellfärger utan även spänna över andra konstarter. I teckningssalen skall man kunna sänka och hissa persiennerna i de stora fönstren med tryck på en elektrisk knapp.

Längan med ämnesrum och specialsalar byggs med korridor i mitten och lärosalar på båda sidor. I anslutning till varje kapprum blir det toaletter för pojkar och flickor. Toaletterna samlas inte längre till en gemensam plats för hela skolan.

Hela det pågående bygget vid Södervärnskolan beräknas kosta 8,5 milj. Kr. Det startade hösten 1965. Eleverna skall börja flytta in under vårterminen. Till första juli nästa år bör sedan allt vara färdigbyggt. Eleverna får flytta ifrån skollokaler i gamla skolbyggnaden vid Södervärn. Där skall lokalerna moderniseras i väntan på att grundskolan blir helt utbyggd och alla lokaler i skolan behövs.

Den nya Södervärnskolan har ritats av arkitektfirman Birchlindgren i Stockholm

SÅ HÄR SER DET UT – NYA SKOLBYGGET PÅ SÖDERVÄRN

Det stora skolbygget på Södervärn som utförts i olika etapper är nu klart. Det är en imponerande anläggning som på kort tid växt upp på det gamla koloniområdet där Visbybor förr odlade sin potatis och andra köksväxter. Nu har där blivit ett ”drivhus” för blivande män och kvinnor i staten. Att allt som kan befrämja en fruktbärande utbildning tagits vara på vid planerandet visar det färdiga resultatet.

Man behöver nästan kikare för att se slutet på de långa korridorerna längs skolsalarna. Det måste bli en imponerande syn att se dessa fyllas av förnöjsamma och vetgiriga ungdomar. För det är väl klart att eleverna måste förstå att uppskatta det hela så fint förspänt som de fått det helst om man jämför med tidigare generationers skolor. Det måste också för lärarna innebära större trivsel att få arbeta i så fina och ändamålsenliga lokaler.

I skolan är även inrymd en förnämlig samlingslokal med bekväma sittplatser för 280 personer och med rymlig estrad. Akustiken tycks vara anpassad så att man utan svårighet hör vad som sägs från estraden hur den är ifråga om musik återstår väl att prova. Till finesserna hör bl.a. högtalare inbyggd i talarstolen.

Priset tas väl kanske ändå av skolans idrottshall, som har en golvyta på 21*42 meter, 882 kvadratmeter. Hallen kan avdelas på mitten med en ridåvägg som sänks ned. I golvet är inlagt linjering för olika idrottsgrenar såsom handboll, wolleyboll, tennis samt fyra badmintonplaner som kan användas samtidigt. Till lokalen hör givetvis också all den utrustning som behövs. Längs ena sidan finns en rymlig läktare och huset i övrigt inrymmer omklädningsrum, duschar, bastu m.m. Allt tiptop och modernt.

Öster om idrottshallen skall iordningställas en idrottsplats. Det är meningen att arbetet med denna skall påbörjas redan i höst. För övrigt är hela skolgården och befintliga vägar och kommunikationsleder asfaltbelagda.

En sak förvånar: byggnadskostnaden lär stanna vid ca. 5,5 miljoner kronor och då är ändå en hel del av inredning och utrustning med i anbudssumman.

 

 

Under högstadiets tid har den gotländska pressen åtskilliga gånger speglat Södervärnskolans aktiviteter

Utdrag ur Gotlands Allehanda 28 september 1967

Elevglömska dyr vid Södervärn

Glömska kan bli dyrt vid Södervärnskolan i Visby.
50 öre kostar det att glömma nyckeln till sitt personliga förvaringsskåp hemma. Pengarna tas upp av vaktmästaren då han låser upp skåpet. Eleverna tror att straffavgifterna går till kaffepengar åt vaktmästaren…

(…) Fru Aina Paradis-Fahlander är rektor på Södervärnskolan. Hon säger:

  1. Pengarna som betalas för glömda nycklar inlevereras till drätselkontoret via skolexpedition. Pengarna går alltså inte till kaffe åt vaktmästaren. Anledningen till att vi gör så här är att upplåsning av skåp inte ingår i vaktmästarens ordinarie uppgifter.
(…) Jag har glömt min nyckel hemma tre gånger säger en elev på Södervärnskolan. Jag har fått betala femtio öre varje gång, men pengarna har inte blivit kvitterade. Varje gång jag glömmer får jag en prick och efter sex prickar blir det hemanmärkning.

 

Avslutning och sammanfattning.

Denna lilla skrift sammanställdes under några få dagar men under arbetets gång slog det mig många gånger hur mycket material det skulle gå att få fram. Kommunarkivet, Landsarkivet, Almedalsbiblioteket men inte minst privatpersoner har mängder av material i sina gömmor.

Här finns möjligheter i framtiden; inte minst för elever på vår skola, att forska vidare och bredda bilden av skolans historia och alla dess aktiviteter.

Nämnda södervärnslärarna Leif Funck och Olle Hallgren startade arbetet vilket jag i detta häfte fört en bit framåt. Jag vill tacka Ann-Margreta Wiman gammal Visbylärare  som hjälpte mig att få fram de sista artiklarna.

Oktober 2006

Ingmar Davidsson

Södervärnare sedan 1975

Sidan uppdaterad: 22 oktober 2010
Ansvarig för sidan: Gunnar Smitterberg

Kontakta oss

Visborgsallén 19
621 81 Visby
Tel: 0498-26 90 00
Organisationsnummer:
212000-0803

Region Gotland på Facebook

Här kan du nå Region Gotland
på Facebook:
Facebook-länk
RSS-länk

RSS på www.gotland.se

RSS håller dig på ett enkelt sätt uppdaterad med det senaste innehållet från www.gotland.se, till exempel nyheter och evenemang.

Translation

This website uses Google Translate in combination with professionally translated texts on selected pages.

Google Translate will translate the entire website to the language of your choice in a matter of seconds. However, keep in mind that as the Google translation is automated the result is not going to be completely accurate.

English

Suomeksi

عربي

فارسی

ภาษาไทย